JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Svante gräver guld i USA

Med multifysikprogrammet Femlab kan en vanlig pc ersätta ett par Craysuperdatorer

Luften må ha pyst ur IT-bubblan. Men för några svenska högtekniska programföretag - Comsol till exempel - ser det faktiskt riktigt ljust ut. Mycket tack vare att grundaren Svante Littmarck flyttat till USA för att etablera programmet där.
När Nasa skickar iväg en robot till Mars kommer den att mötas av sandstormar, där sandkornen beter sig som elektriska dipoler. Hur påverkar det robotens funktioner?

Hur gör man en tredimensionell modell av hur de elektriska egenskaperna hos en mikrovågssändare påverkas av skjuvkrafter? Och hur modellerar man magnetiska krafter i en mikromekanisk induktans?

Den typen av frågor är precis vad programmet Femlab kan svara på. Fem står för finita elementmetoden, och programmet använder partiella differentialekvationer och grundläggande fysikaliska samband för att modellera händelser där olika typer av fysik är inblandat - det kan gälla elektricitet, kemi, mekanik eller värme.

- Det vi kan göra på en vanlig pc krävde ett par Craysuperdatorer för några år sedan, säger Svante Littmarck som om det vore fullkomligt självklart hur det fungerade.

Det var han som tog initiativet till programmet, som utvecklats på det företag - Comsol - som han startade 1986 tillsammans med sin partner Farhad Saeidi. Idéerna bakom Femlab fanns redan då.

- Vi visade upp ett embryo 1988 och sa att det skulle bli en produkt inom något år. I verkligheten dröjde det drygt tio år, säger han.

I brist på egna produkter började Comsol sälja beräkningsprogrammet Matlab från amerikanska Mathworks på den svenska marknaden. Intäkterna därifrån finansierade utvecklingen av de egna programmen. När Femlabs första version var klar bestämde sig Svante, efter några förhandlingsrundor med Mathworks, att starta upp ett eget kontor i USA. För där måste man finnas, menar han.

- USA är hälften av världsmarknaden - det är både nödvändigt och tillräckligt att lyckas där, säger han.

Universiteten först

Strategin i USA är densamma som i Sverige. Börja med att sälja till universiteten och högskolorna, sedan andra forskningsinstitut - som i USA är oerhört stora och mäktiga, inte minst inom försvarsindustrin - och därefter övriga industrins forskningsavdelningar. Att man vill börja inom universiteten är rätt naturligt, företaget kommer från högskolevärlden och grundarna vet hur man pratar med professorer och universitetsadministratörer.

I Sverige har strategin hittills resulterat i flera tusen Femlabanvändare - exakt hur många är svårt att säga då Chalmers, Linköpings och Lunds tekniska högskolor har licenser som ger samtliga studenter och lärare tillgång till programmet. Därtill finns ungefär 300 licenser i industrin.

I USA har man hittills sålt ett hundratal klassrumslicenser, runt 600 forskarlicenser på universiteten och 300 industrilicenser.

- Det stora lyftet kommer när studenterna och doktoranderna kommer ut i industrin. Om två-tre år kommer några tusen civilingenjörer ut som har jobbat med vårt program. Då får vi andra generationens order - den utvecklingen har vi bara sett början på.

Etableringen i USA kunde dock ha tajmats bättre. Svante startade kontoret i Boston under vintern år 2000, mitt i den värsta IT-haussen. Att hitta kompetenta medarbetare var fullkomligt omöjligt för ett litet okänt svenskt bolag.

- Outbildade människor kunde få 30 000 dollar i årslön, bara för att tre månader senare sluta då de erbjudits 45 000 av firman intill.

Allt från telefoner och datorer till kontorsmöbler och bostad tog längre tid och kostade mer än vad som var tänkt. Svante bedömer att strulet i början gjorde att man ligger något år efter i utvecklingen jämfört med planen. Idag har kontoret i Boston åtta anställda och ett kontor med fyra personer har också etablerats i Los Angeles. Första årets blygsamma försäljning på 235 000 dollar blev 850 000 förra året, och i år siktar Svante på 1,5 - 1,7 miljoner dollar.

- Nu är vi på spåret. Vi kan dubbla försäljningen varje år i fem år framöver, säger han.

Rutinerad styrelse

Svante ger sin styrelse en stor del av äran för framgången. Både i Sverige och USA har han sett till att ha styrelsemedlemmar med gedigen erfarenhet av att få små företag att växa till stora. Ordföranden Sten Gustafsson var en av de som fick Astra att bli ett världsföretag - han började med att åka jorden runt och sätta upp säljbolag för bedövningsmedlet Xylocain. Bland styrelsemedlemmarna finns också Don Nadon, som var med om att ta National Instruments från noll till en världskoncern inom mätteknik.

- Vilket börsbolag som helst skulle vara stolt över vår styrelse. Fast det kändes lite löjligt när vi var tre anställda och omsatte en halv miljon kronor samtidigt som vi hade en tung styrelse på åtta personer.

Han pekar ut två specifika lärdomar han fått av styrelsen.

- Ta PR på allvar - prata alltid med alla journalister som vill prata med dig. Och patentera! Det är ovärderligt, framför allt defensivt. Numera kan våra konkurrenter inte sno något av oss.

Är succén då given? Tja, enligt Svante är alla strategiska beslut fattade, marknadsföringen och försäljningen rullar på, produktutvecklingen går enligt plan och egentligen är det bara att exekvera planen och undvika att göra tabbar.

- Det är en kamp mot tiden. Vi har fem år på oss dominera marknaden och nå miljardomsättning. Men jag tror vi klarar det. Ganska lätt.

Adam Edström

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Anne-Charlotte Lantz

Anne-Charlotte
Lantz

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)