Dags för 90 nm

Intel gör det. IBM lika så och självklart TSMC och UMC. Texas Instruments vill inte vara sämre. Vad det handlar om är halvledartillverkning med processer som har en kanallängd på 90 nm. Och kiselskivorna är som en ordinär lunchpizza med en diameter på 300 mm.

Det har pratats en hel del om 90 nm de senaste åren och det har också släppts produkter som tillverkats i 90 nm-processer. Men det har till största delen handlat om provkretsar. I år blir det annorlunda. Nu är inkörningsperioden över och det är dags för volymtillverkning.

Men exakt hur långt de olika företagen kommit ville ingen av deltagarna i en paneldebatt på Globalpress Electronics Summit svara på.

- Vi kör någonstans mellan 1000 och 5000 skivor per månad men man ska inte hänga upp sig på enskilda siffror. Uppskalningen går så otroligt snabbt för de flesta företag att siffrorna ändrar sig radikalt på några månader, säger Julie England på Texas Instruments.

TI tillverkar bland annat signalprocessorn C64x som klockas i 1 GHz i sin 90-nm-process. Företaget har sedan 15 år tillbaka ett samarbete med Sun där TI tillverkar Sparcprocessorer åt Sun.

- Ungefär 5 procent av vår verksamhet är tillverkning av Sparcprocessorer och vi har i dagarna börjat leverera processorer tillverkade i 90 nm-processen, säger Julie England.

En annan tillverkare som gärna pratar om 90 nm är det taiwanesiska foudryt UMC. Företaget har ett nära samarbete med Xilinx och har använt FPGA-kretsar som testverktyg för att köra in processen.

- De är stora och regelbundna så de fungerar lika bra som till exempel ett SRAM för att testa processen, säger Jackson Hu som är vd för UMC.

En inte allt för våghalsig gissning är annars att Intel kommit längst när det gäller volymproduktion, men Edward So från Intel duckar för frågan.

- Vi springer så fort vi kan, säger han.
Däremot så påpekar han att det blir billigare med skivor på 300 mm än på 200 mm vilket tar ut de högre kostnaderna för 90 nm-processer.

- En transistor fortsätter att bli 30 till 35 procent billigare för varje år.

Däremot verkar inget kunna hindra kostnaderna för att bygga en fabrik att skjuta i höjden. För tio år sedan kostade det runt en miljard dollar att bygga en halvledarfabrik för volymproduktion. Idag är den siffran uppe i tre miljarder.

- Men man ska komma ihåg att det fortfarande kostar en dollar per kvadrattum att tillverka halvledarkretsar. Det är bara tröskeln för att bygga en fabrik som ökat, säger Edward So.

Hur som helst ser de företag som vågat bygga ut kapaciteten under lågkonjunkturen ut att få ett gyllene år.

- Vi hade 96 procents beläggning under fjärde kvartalet i fjol och jag räknar med att siffran stiger till 100 procent i år. Så det är ett perfekt tillfälle för att höja priserna, säger Jackson Hu på UMC.

Panelen var också enig om att kisel kommer att vara materialet per preference så långt framåt man kan se.

- Det går att göra kisel som har färre defekter än en på miljarden per kubikcentimeter. Det finns inget annat material som kommer i närheten av det, säger Gregg Higashi på utrustningstillverkaren Applied Materials.

- Så jag har mycket svårt att se något material som skulle kunna ersätta kisel.

Per Henricsson