JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Miljöfarligt elektronikskrot en lönsam affär

De kommande åren förväntas demonteringsföretagen expandera. På sikt behövs dock effektivare och mer automatiserade metoder för att ta hand om elektronikskrotet.

 
Mängden elektronikskrot har i stort sett fördubblats det senaste året, säger Jörgen Schultz, vd på El-kretsen, det branschföretag som producenterna bildat för att hantera insamlingen av elektronikskrot i Sverige.

Demonteringsföretagen runt om i landet har inte haft tillräcklig kapacitet för att klara den snabba ökningen, utan bygger nu ut sina anläggningar. Ett exempel på detta är Mirec, tidigare känt som Tabulator, som strax innan årsskiftet invigde en ny anläggning i Ljunga utanför Norrköping med en kapacitet att ta hand om 10 000 ton elektronikskrot per år. Den gamla anläggningen klarade mellan 3 000 och 4 000 ton.

- Den nya anläggningen kan inte bara ta emot betydligt mer skrot, den är också utformad så att avfallet blir spårbart och fraktioner av olika material dokumenteras, säger Sven-Erik Pettersson, vd för Mirec.

Stora kunder som Ericsson önskar numera att få veta vilka materialfraktioner som olika produktgrupper delas upp i.

Men trots att företagen expanderar och satsar på nya rutiner tror Jörgen Schultz att det på sikt måste till ännu större, mera avancerade anläggningar.

Krav bra för branschen

- I Sverige har vi idag tjugo relativt små demonteringsanläggningar. Det kan vara svårt för små företag att klara den kompetensutveckling som krävs och skapa noggranna informationsunderlag för myndigheter och allt mer miljömedvetna kunder.

Anders Hellberg, vd för återvinningsföretaget Darec håller med om att det ställs allt högre krav på återvinningsföretagen, något som han ser som positivt och som kan leda till att branschen saneras.

- Strängare krav innebär att vi måste ha högre kompetens, vilket innebär att avfallshantering får en högre status. De aktörer som inte klarar av att leva upp till kraven kommer att slås ut, säger han.

Trots att demonteringsföretagen nu bygger ut för att klara större mängder skrot, tror Jörgen Schultz att återvinningsindustrin måste automatisera hanteringen mer än vad man gör nu. Idag sker fortfarande en stor del av arbetet manuellt.

- Det är inget konstigt med att det sker för hand, så går det till i de flesta länder i Europa idag, säger Jörgen Schultz.

Han pekar på att redan nu har det skett ett väsentligt tekniksprång när det gäller återvinningen av konsumentprodukter som mobiltelefoner, datorer och bildskärmar.

- De förs direkt till Rönnskärsverken där de smälts ner. Metallerna skiljs ut och återvinns.

Avancerade konsumentprodukter innehåller relativt stora mängder av silver, guld och andra ädelmetaller, vilket gör att återvinningen blir en lönsam affär för Bolidenkoncernen som äger Rönnskärsverken. Produkterna innehåller så pass låga halter av miljögifter att de kan smältas ner hela.

I övriga elektronikprodukter måste de delar som innehåller farligt avfall separeras och tas om hand.

Men i och med att bromerade flamskyddsmedel och tungmetaller fasas ut kommer allt fler produkter bli ofarliga. Det gör att färre produkter kommer att behöva demonteras.

Nya metoder tar över

Trenden att integrera elektroniken i kretskortet och att samla alltmer funktioner i moduler eller system-på-kisel leder också till att det kommer att finnas allt färre komponenter att ta isär.

Jörgen Schultz tror att dessa faktorer, tillsammans med större avfallsmängder, ger utrymme för nya återvinningsmetoder.

Han anser att fragmentering kommer att bli ett alltmer intressant alternativ inom avfallshantering. Fragmentering innebär att de uttjänta produkterna krossas eller rivs sönder. Sedan separeras materialet.

- Metoden passar för storskalig återvinning och tillämpas redan bland annat i Tyskland och Holland, säger Jörgen Schultz.

Sven-Erik Pettersson på Mirec anser att demonteringsarbetet behöver automatiseras och förändras längre fram i takt med att nya produkter kommer ut, men tror att det ligger relativt långt bort i tiden.

- I vår bransch blir allt förskjutet. De närmsta 8-10 åren kommer vi att ha fullt upp med att ta hand om de produkter som tillverkas nu, säger han.


Lisa Ringström

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Rainer Raitasuo

Rainer
Raitasuo

+46(0)734-171099 rainer@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)