Maria Månsson är enhetschef på Prevas och vice ordförande i Elektronikindustri-föreningen.

Vidar Wernöe är vd på Elektronik­konsult AB och sitter i Elektronik­industriföreningens styrelse.

Eric Östlund är vd på Polyamp och föreningens ordförande.

Elektronikindustriföreningen har varit remissinstans för det nya förslaget. Förhoppningsvis klubbas det i höst, då Sverige är ordförandeland i EU, men det är långt ifrån säkert. Och även om remisstiden nu gått ut så finns alltjämt möjlighet att genom sin branschförening få fram synpunkter.

Det nya ramverket för produktdirektiv, ”varupaketet”. Enkelhet, tydlighet och ett konsekvent sammanhållet regelverk är mycket viktigt för att ge efterlevnad på ett effektivt och likartat sätt i hela EU. Vi är därför positiva till den del av revideringen som innebär harmonisering och införande av det så kallade ”varu­paketet” (”New legislative framework”). Att införa varupaketet och därmed inordna RoHS i den nya metoden (New approach) är väsentligt för att harmonisera definitioner och arbetssätt.

RoHS kommer att vara ett produktdirektiv, som i likhet med andra kända direktiv som EMC-direktivet och lågspänningsdirektivet (LVD) kan krävas för att få CE-märka sin produkt. Det innebär också att vi kan hoppas på en återgång till standardisering som metod. Det ankommer på tillverkarna att utarbeta den erforderliga tekniska dokumentationen och utföra eller låta utföra den interna tillverkningskontrollen, se faktarutan.

Ny omfattning. Definitionen av direktivets omfattning, det vill säga bilaga I och II, har flyttats till RoHS från WEEE vilket är en fördel för efterlevnaden eftersom WEEE är ett minimidirektiv där omfattningen kan ökas av enskilda länder.

Det nya förslaget innebär att ett antal nya produktgrupper som tidigare inte omfattats i RoHS nu införs. RoHS ska tillämpas på medicintekniska produkter och övervaknings- och kontrollinstrument som släpps ut på marknaden från och med den 1 januari 2014, på medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik som släpps ut på marknaden från och med den 1 januari 2016 och på industriella övervaknings- och kontrollinstrument som släpps ut på marknaden från och med den 1 januari 2017.
 
Vi måste förutsätta att detta förslag är baserat på forskning som visar att den långsiktiga tillförlitligheten i säkerhetskritiska system och tuffa miljöer inte äventyras. Det är dock bekymmersamt att sådan forskning inte finns allmänt tillgänglig för de tusentals små och medelstora företag som utvecklar och tillverkar nya elektronikprodukter. Dessa företag är ofta innovativa spetskompetensföretag med stor betydelse för tillväxten inom EU. De har dock sällan tillgång till egna forskningsresurser inom detta specifika område, samtidigt som de måste lämna långtgående garantier till marknaden om sina produkters säkerhet.

Nya ämnen. Förslaget öppnar upp för införande av nya förbjudna ämnen, och fyra nya ämnen står upptagna i en egen bilaga med oklar innebörd. Det rör sig om flamskyddsmedel och mjukgörare som huvudsakligen används i plastindustrin.
Ett av de stora frågetecknen i förslaget är kopplingen mellan RoHS och kemikaliedirektivet Reach. I december 2006 antog EU den så kallade Reachförordningen, där Reach står för registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier. Det framgår i skrivningen att en koppling ska finnas, men konkret hur den ser ut är svårt att tolka. Förbud av ett nytt ämne i RoHS bör enligt vår uppfattning alltid föregås av en Reach-process.

Krav på testning? En risk i förslaget är att det kan tolkas som att kemisk testning av produkterna krävs för en produkt ska antas uppfylla direktivet (egentligen uppnå ”presumtion” vilket innebär att man förutsätts vara förenlig med direktivet om man uppfyller de harmoniserade standarder som gäller).

Detta skulle innebära stora svårigheter rent tekniskt och enorma merkostnader. Exempelvis är det svårt att ta materialprov på elektroniska komponenter och testa dem avseende ämnena. I vissa fall är det svårt att avgöra vad som är ett homogent material. Ämnen förekommer i ytterst små mänger eftersom komponenterna i sin tur är mycket små. Att separera delarna och särskilja dessa från varandra är svårt. Därtill är det komplicerat att efter separation samla ihop delarna för att skapa en lämplig provberedning. Till detta kommer att mätinstrumenten ska klara att exakt mäta innehållet. Alla moment måste också vara repeterbara.

Den legala definitionen på homogent material är mycket viktig. Företagen ­måste kunna tillämpa den på sina specifika komponenter i samband med produktutvecklingen, för att säkerställa att valda komponenter och material inte innehåller något av de ämnen som regleras av RoHS, eller annan lagstiftning. 

Rättsäkerheten ökar om RoHS tydligt anger att förtydliganden av definitionen kan utarbetas inom standardiseringen. Standardiseringsarbete pågår inom IEC för att lösa de praktiska problemen vad gäller förbjudna substanser och det är viktigt att RoHS-direktivet tydligt stödjer detta arbete och dess resultat.

768/2008/EG Modul A Intern tillverkningskontroll 1. Intern tillverkningskontroll är det förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilket tillverkaren fullgör skyldigheterna i punkterna 2, 3 och 4 och säkerställer och försäkrar på eget ansvar att de berörda produkterna uppfyller de tillämpliga kraven i rättsakten. 2. Teknisk dokumentation Tillverkaren ska utarbeta den tekniska dokumentationen. Dokumentationen ska göra det möjligt att bedöma om produkten uppfyller de relevanta kraven och innehålla en tillfredställande analys och bedömning av riskerna. Den tekniska dokumentationen ska innehålla de tillämpliga kraven och, i den mån det krävs för bedömningen, även en beskrivning av produktens konstruktion, tillverkning och funktion. Den tekniska dokumentationen ska, där så är tillämpligt, innehålla minst följande: – En allmän beskrivning av produkten. – Översiktliga konstruktions- och tillverkningsritningar samt scheman över komponenter, delmonteringar, kretsar etc. – Beskrivningar och förklaringar som behövs för att förstå dessa ritningar och scheman och hur produkten fungerar. – En förteckning över de harmoniserade standarder och/eller andra relevanta tekniska föreskrifter till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och som följts helt eller delvis samt beskrivningar av de lösningar som har valts för att uppfylla de väsentliga kraven i rättsakten, när de harmoniserade standarderna inte har följts. När det gäller harmoniserade standarder som följts delvis ska det i den tekniska dokumentationen specificeras vilka delar som har tillämpats. – Resultaten av utförda konstruktions­beräkningar, undersökningar etc. – Provningsrapporter. 3. Tillverkning Tillverkaren ska vidta nödvändiga åtgärder för att tillverkningen och övervakningen av den leder till att de tillverkade produkterna överensstämmer med den tekniska dokumentation som avses i punkt 2 och med de tillämpliga kraven i rätts­akterna. 4. Märkning om överensstämmelse och försäkran om överensstämmelse 4.1 Tillverkaren ska anbringa den erforderliga märkningen om överensstämmelse i enlighet med rättsakten för varje enskild produkt som uppfyller de tillämpliga ­kraven i rättsakten. 4.2 Tillverkaren ska upprätta en skriftlig försäkran om överensstämmelse för en produktmodell och kunna uppvisa den tillsammans med den tekniska dokumentationen för de nationella myndigheterna under en period på 10 år efter att produkten har släppts ut på marknaden. I försäkran om överensstämmelse ska det anges för vilken produkt den har upprättats. En kopia av försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgänglig för de behöriga myndigheterna. 5. Tillverkarens representant Tillverkarens skyldigheter enligt punkt 4 får fullgöras, för dennes räkning och på dennes ansvar, av tillverkarens representant, förutsatt att dessa skyldigheter ­specificeras i fullmakten.n