JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 ETN.fi  Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
fredag 25 september 2020 VECKA 39
Google startar ytterligare en egen Linux, Chrome OS, för netbooks. Även om Chrome OS förlorar mot Microsoft i kampen om skrivbordet, tvingas Microsoft att göra Windows 7 bättre på nättjänster. Vilket Google tjänar på. Det skriver Elektroniktidningens Jan Tångring i en analys av sommarens stora nyhet på pc-fronten.
Nyheten om Chrome OS släpptes den 7 juli då Elektroniktidningen hade sommarstängt.

Acer, Adobe, ASUS, Freescale, Hewlett-Packard, Lenovo, Qualcomm, Texas Instruments och Toshiba är några av de företag Google samarbetar med om projektet. Netbooks som använder Chrome OS ska finnas på marknaden under andra halvåret nästa år.

Operativsystemet Chrome OS är öppen källkod och gratis. Det är optimerat för en enda uppgift: att så snabbt som möjligt få ut användaren på webben, företrädesvis i Googles egen webbläsare, Chrome.

Det betyder att Google kommer att välja en snabbstartad Linuxkärna. Det kommer att handla om att från en avstängd dator kunna vara ute på webben eller läsa sin epost på några sekunder.

Snabbstartade Linuxversioner finns redan idag. De körs parallellt med Windows på vissa bärbara datorer. Lenovo använder Splashtop från amerikanska DeviceVM som tar dig från kall dator till webben på tolv sekunder. Dell kör Linuxversionen "Latitude ON" på en separat ARM i de bärbara datorerna E4200 och E4300. Som referens kan nämnas att Montavista, en ledande Linuxleverantör för inbyggda system, kan starta Linux på en sekund på en Powerprocessor.

Chrome OS ska kunna köras både på x86 och ARM – den senare plattformen finns på ritbordet för flera netbooks.

Att använda Linux som bas för nya operativsystem är idag ett allt vanligare knep. Poängen är att merparten av arbetet är gjort – som att skapa drivrutiner för olika hårdvaror. Istället kan Google koncentrera sina resurser på det som är specifikt, nämligen optimeringen för webben. Google anser bland annat att standardfönstersystemet för Linux, X Windows, inte duger, och utvecklar ett eget alternativ.

Även viktiga tillämpningsprogram kommer att finnas på plats från start för Google, eftersom tanken är att dessa ska köras från webben. Här har Google själv idag bland annat epostläsare, kalender, ordbehandling och kalkylprogram.

Google har redan sedan tidigare ett Linuxoperativsystem, nämligen Android. Det är optimerat för smartphones. Acer kommer i höst att släppa en netbook på Android – planen ligger fast även efter lanseringen av Chrome OS.

Ytterligare ett designmål för Chrome OS är säkerhet. Google vill göra det betydligt enklare för användaren att hålla sin dator skyddad från virus. Google har inte avslöjat hur det ska ske, men företaget har flera möjligheter. Många applikationer kommer inte att köras via pc-program, utan via "molnet", det vill säga Googles webbservrar, där Google själv sköter säkerheten. Google skulle som komplement kunna erbjuda någon form av certifiering av programvara.

Säkerhetslösningen kommer förmodligen att förutsätta att användare håller sig till Googles egen browser Chrome. Den kör redan idag fönster och flikar i separata processer – du kan se exakt hur mycket minne och processortid varje webbplats äter upp. Dessa processe kan ges begränsade rättigheter, och därmed utgör de en mindre säkerhetsrisk. Säkerhetsupdateringar till Chrome OS sker automatiskt.

Google är en stark förespråkare för molndatorisering – att låta applikationer som idag körs den egna pc:n istället köras i servrar på Internet, i molnet. Företagets engagemang i både operativsystem och webbläsare ska ses i ljuset av att det också är involverat i arbetet med att ta fram version 5 av webbspråket HTML, som kommer att ge ett starkare stöd för aktiviteter i molnet.

HTML 5 kommer att ge webbläsaren möjlighet att ta över funktionalitet som användaren idag måste växla till operativsystemet för att kunna göra, som att dra-och-släppa dokument och urklipp, och att spara filer till disk. HTML 5 kommer att vara rikare på grafik och den kommer att försöka ersätta privat teknik som Adobe Flash och Microsoft Silverlight med standardiserad och öppen teknik för animering och multimedia.

Genom att ha ett eget operativsystem för webbläsaren Chrome slipper Google oroa sig för eventuella fula trick som Microsoft skulle kunna företa sig med sina Windowsoperativsystem för att stoppa Google från att vara den som sätter trenden för molndatorisering. Genom att skapa en egen Linuxdistribution istället för att använda någon av de befintliga, får Google full kontroll över inriktningen av utvecklingen.

Microsoft Windows 7 kommer att vara den stora konkurrenten för Chrome OS. Windows 7 släpps redan i höst, och får alltså ett års försprång till Chrome OS.

Chrome OS fördelen att kunna köra på energisnåla, billiga ARM-processorer och därmed kunna erbjuda lägre pris på hårdvara och längre batteritid. Windows styrka är att det stöds av många applikationer och att det har en etablerad ställning bland pc-användare.

Men även om Windows 7 står som vinnare i slaget mot Chrome OS behöver inte detta vara ett problem för Google. Chrome OS är en gratis produkt. Det är huvudsakligen till för att stödja Googles tjänster på Internet. Chrome OS kan tvinga Microsoft förbättra Windows 7 genom att göra den effektivare och att ge den bättre stöd för nättjänster. Ett sådant Windows 7 kan göra lika mycket nytta för Google som ett eget Chrome OS.

Som motattack avslöjade Microsoft en vecka senare planer på att släppa onlineversioner av applikationer i sitt Officepaket under nästa år. Microsoft stärker alltså sin egen position som leverantör av molntjänster.

Microsoft har också slagit sig samman med Yahoo för att utmana Googles första och fortfarande viktigaste nättjänst, sökmotorn.

Sökmotorer, operativsystem och kontorsprogram i all ära. Men det är gammal tråkig, om än nödvändig, teknik. Den mest spännande tekniknyheten från Google under sommaren var istället Google Wave, som presenterades i slutet av maj.

Wave är ett försök att ta ett steg tillbaka och integrera kommunikation, applikationssamarbete, communities, backup och publicering i en enda tillämpning. Om Google ror hem projektet rent tekniskt, är Wave är en stark kandidat för att bli nästa killerapplikation – om tre år kanske Google Wave är det första program du rutinmässigt kör efter att ha startat datorn. Om sex år kör du kanske inget annat program – Wave har tagit över operativsystemets roll.
MER LÄSNING:
 
Pappersmagasinet Nyhetsbrev
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)