Thunderbolt
sitter i sladden
Sajten Ifixit har öppnat kontaktdonet till en thunderboltkabel och hittat 12 kretsar. Elektroniktidningen förklarar fyndet: Thunderbolt kräver aktiva kablar både över koppar och fiber.Thunderbolt är ett gränssnitt som transporterar displayport- och PCI Expresstrafik över en gemensam kabel med hög bandbredd, låg latens och inbyggd synkronisering mellan seriekopplade enheter.
![Gennum GN2033](/images/stories/2011/6/GN2033.jpg)
Det är den höga datatakten – 10 Gbit/s per riktning – som kräver en aktiv kabel för Thunderbolt över koppar. Konditioneringen betyder också att koppartråden kan göras tunn.
GN2033 ägnar sig enligt Gennum åt förstärkning och signaldetektering och stöder upp till fem meter långa kablar. Apples sladd är två meter. Intel har i faktablad angett tre meter som en övre gräns för Thunderbolt över koppar.
Dagens Thunderbolt går över kopparkabel. Men senare i år släpps enligt planerna Thunderbolt över fiber. Också då kommer kabeln att innehålla aktiv elektronik, dock av annat slag.
![Thunderbolt](/images/stories/2011/2/tblogo.png)
Den viktigaste tekniska nymodigheten i Thunderbolt sitter alltså i fibersladden, som ännu inte lanserats. Thunderbolt kräver också en styrkrets för sin implementering vars huvuduppgift är att fusionera PCI Express och Displayport till en enda ström av data.
Sony lanserade i veckan en laptop med ett fibergränssnitt byggt på teknik från Intel med partners. Det gränssnittet – som hittills inte ens har ett namn – är dock inte kompatibelt med Thunderbolt: det har fel kontaktdon till att börja med. Under ytan använder det förmodligen Intels styrkrets och Intels optiska komponenter – som Sony alltså hunnit före Apple med att ta i bruk.
Hittills är Apple ensam datortillverkare att ha annonserat intresse för att använda Thunderbolt. Och i andra änden av 450-kronorssladden finns det i dagsläget endast en produkt att sätta: en RAID-hårddisk från Pegasus, som levereras utan sladd.
Tidningen Ars Technica varnar därför för att Thunderbolt kan röna samma öde som Firewire, som hade bättre prestanda än USB, men delvis föll i konkurrensen på att den var för dyr att implementera och licensera. Den blev därmed en nischprodukt.