JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Prisad vattenmätare drivs av flödet

Ungefär 25 procent av dricksvattnet i Sverige försvinner via läckor i det åldrande ledningsnätet. Utomlands kan siffran vara så hög som 60 procent. Nystartade Göteborgsföretaget Aqua Robur har fått två miljoner euro i prispengar av EU-kommissionen för sin energiskördande lösning som upptäcker läckage i vattennätet.

Tävlingen Zero Power Water Monitoring gick ut på att få fram ett system som utan att vara anslutet till elnätet eller behöver batteribyte samlar in mätdata i syfte att upptäcka läckage eller andra avvikelser i dricksvattenledningar.

20 förslag kom in och fem valdes ut till finalomgången. Aqua Roburs vinnande bidrag är döpt till Fenix Hub och drivs av vattenflödet. Systemet kan utrustas med olika sensorer för att mäta exempelvis flöde, tryck, temperatur och olika typer av vattenkvalitet. Mätdata skickas i realtid via trådlös kommunikation till kundens system eller till molnet.

– Tidigare var tillgången på vatten i Sverige så god och det var så billigt att producera att inte var aktuellt att övervaka ledningsnätet. Nu går det att göra en kalkyl som motiverar investeringen, säger Niklas Wicén.

Han och Martin Holm träffades på Chalmers entreprenörsskola år 2015 när de gick sista året på civilingenjörsutbildningen. Niklas gick på entreprenörslinjen medan Martin läste en utbildning mot produktutveckling och mekanik. Tillsammans startade de ett projekt kring större energialstrande turbiner i öppna vattendrag.

Av olika skäl bytte de spår efter en tid men en nedskalad variant av den patenterade turbinen utgör grunden i företagets sensornoder. Förutom att den genererar energi mäter turbinen även vattenflödet.

– Noggrannheten ligger på fem till tio procent. Det är helt OK för ändamålet, man ser läckor och trender, säger Martin Holm.

Vill man ha noggrannare mätning går det att ­komplettera med ytterligare en separat flödes­mätare.

Fenix Hub finns som ett komplett system med energigenerering, batteri, styrdator, olika typer av sensorer, trådlös kommunikation, antenn och molnlagring men går också att få som en basplattform med energi­genereringen, batteriet och styrsystemet där kunden adderar övriga delar.

I bägge fallen krävs att man kapar rören vid installationen eller att man borrar ett hål. Normalt görs det i så kallade mätarbrunnar, schakt i marken där rören kan vara mellan 50 och 300 mm i diameter. Beroende på utformningen i brunnen kan det bli nödvändigt att sätta antennen på utsidan för att få kontakt med nätet, exempelvis Lora eller NB-IoT.

Vattenflödet mäts ungefär var femte minut och skickas tillsammans med övriga mätdata till molnet. Företaget har egna serv­rar där kunderna kan logga in och se flöden eller vattenkvalitet. Alternativt kan data levereras in till kundens eget system, vanligen ett Scadasystem, och därmed integreras med det befintliga styrsystemet.

Flödet i ledningarna kan variera väldigt mycket över dygnet. Vissa perioder är det i princip noll och görs det arbeten på ledningsnätet kan vattnet vara avstängt i dagar eller veckor.

– Vi har en stor batteriback-up för att klara det.

Det finns ingen standard för hur tätt mätpunkterna ska placeras i ledningenätet. Ett vanligt angreppssätt är att dela in det i zoner och mäta hur mycket vatten som går in i zonen och hur mycket som går ut.

– Säg att man har ett glidande medelvärde på 100 ­kubikmeter, går det upp 20, 30 eller 40 pro­cent får man börja leta efter orsaken. Ofta har man en flödesmätare var femte ledningskilometer. Det kan kännas som en lång sträcka men dricksvattennätet i Göteborg är exempelvis 1 750 kilometer långt, säger Niklas Wicén.

Det som hittills begränsat antalet mätpunkter är kostnaden som snabbt springer iväg om man måste dra fram el. Alternativet har varit batterier men de behöver bytas med jämna intervall.

Företaget har kört pilotprojekt hos ett par kunder under 18 månader. Nu återstår att slutföra industrialiseringen inklusive den certifiering som krävs i vissa länder och hänger ihop med att turbinen är i kontakt med dricksvattnet.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen.
Prenumerera kostnadsfritt!

Hittills har verksamheten finansierats av en kombination av mjuka pengar från Vinnova och EU med kapital från Chalmers Venture, Almi och Affärsänglar. Priset på två miljoner euro gör att det nu finns pengar för att både slutföra industrialiseringen och börja marknadsföra Fenix Hub utanför Sverige.

– Vi är fem som arbetar i bolaget men har precis påbörjat ett par rekryteringar, säger Niklas.

 

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Rainer Raitasuo

Rainer
Raitasuo

+46(0)734-171099 rainer@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)