Jukka Järvinen arbetar hårt för att bli en aktör i vad han tror är en exploderande marknad för batterilager (BESS, battery energy storage systems).

Hans plan för att slå mynt av utvecklingen är att bygga virtuella kraftverk (VPP:er), dessutom matade med batterier från egen tillverkning.

För tre år sedan pratade Elektroniktidningen med honom. Utvecklingen sedan dess har gått i hans riktning – BESS-marknaden växer snabbt (battery energy storage systems) och LFP är den batterikemi som ligger i täten, med utmanare som natriumjon fortfarande i framtiden.

Också Jukka Järvinens egna battericellfabriker ligger fortfarande i framtiden. Så när han nu drar igång sitt första VPP, blir det på kinesiska batterier.

Teravoima heter det VPP han startar i Finland. 

Hans gamla bolag Terafactory – se vår intervju med honom från år 2021 – står för tekniklösningarna.

Teravoima är nätt och jämnt formaliserat som bolag ännu. Men tiotusentals hushåll ska enligt Jukka Järvinen stå i kö för att få prata kontrakt – liksom ett tusental företag – för att få placera hans batterier hemma hos sig, mot en månadsavgift.

Teravoimas mjukvara kommer att hjälpa kunderna att maximera sina inkomster för elnätstjänster och elhandel.

Artikeln  publicerades före sommaren i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

Som det ser ut idag kommer klienten att betala en fast månadsavgift – mellan 5 och 75 euro – plus 4 cent per kWh.

– Fördelen för kunderna är att de inte behöver oroa sig för någonting. De får stabil el och energi oavsett hur situationen ser ut i elnätet. Vi styr energiflödena från vår produktionssida till användarsidan. 

Stödtjänstmarknaderna gick det att skära guld med täljkniv från för ett par år sedan. Men de har blivit tuffare.

– De är en del av kakan. Men vår vision är att bara omkring 20 procent av intäkterna kommer att komma från de öppna stödtjänstmarknaderna runt år 2029.  Överkapacitet håller redan på att byggas upp, och vi kommer sannolikt att se en tydlig minskning av ersättningarna för stödtjänster inom ett år.

– Det är högst troligt att fristående BESS-projekt kommer att få ekonomiska problem på grund av denna marknadsutveckling. För att överleva kommer det att vara nödvändigt för alla BESS-projekt att arbeta med samlokalisering.

Och där har vi alltså en orsak till att Teravoima väljer att placera sina batterier hemma hos kunder istället för på egen mark. Innan årets slut ska han starta en VPP i Sverige enligt samma modell.

Det har gjorts experiment, men Jukka Järvinen kan nog med denna utrullning etikettera sig som kommersiellt först i Europa med en VPP som placerar operatörens batterier hos kunden. Det kallas BAAS – battery-as-a-service.  

Modellen finns i USA och Australien. 

– Battery-as-a-Service är på frammarsch och många arbetar nu mot det här sättet att driva verksamhet. 

Teravoimas batterier ska inte bara installeras i hushåll, utan även i exempelvis fabriker och sol- och vindkraftverk. Väntelistan är uppe i 10 GWh baserat på adresserna till de som vill bli kontaktade. 

Modulerna levereras av kinesiska Winston, med LFP-celler (litiumjärnfosfat) från likaledes kinesiska CATL – världens största batteribolag. Skåpen kommer från olika kinesiska tillverkare. 

– Alternativt kan vi använda egen lokal produktion.

Den första punkten på checklistan för den som vill installera batterier i hushåll är säkerhet. LFP är redan betydligt tåligare än de ternära batterier (en typ av litiumjonbatterier) som använts i elbilar. Och Jukka Järvinen jobbar dessutom på att få batterier med en laddhastighet på C/4.

– Risken för termisk rusning blir då i praktiken noll. Eventuella kortslutningar inne i en cell sprider sig inte till andra celler i modulen. Värmeavledning betyder att hela laddningen i cellen kan kylas ner inom två timmar. 

Allt detta minskar behovet av brandisolering vilket gör installationen enklare.  

Installationen ska göras av underleverantörer. Idag anlitas ett finländskt bolag.

– Vi arbetar fortfarande på onboardingprocessen hos kunden.

Teravoima startar med en blygsam finansiering på tre miljoner euro. Och det mesta av pengarna kommer från Kina – delvis från leverantörerna själva. 

– Vi är snarast en förvaltare av andras resurser.

Ett 20-tal personer jobbar heltid på Teravoima idag.

– Vi har nätt och jämnt börjat skriva anställningskontrakt med dem.

Finska tidningar har skrivit om förseningar?

– Det är en del av varje normal utvecklingscykel. Därför har jag försökt lägga upp en tidplan i form av steg med öppna datum – vilket kan vara svårt att kommunicera. För alla förväntar sig datum, men sådana är i grunden opålitliga. 

– Alla steg som ingår i strategin har tagits. Vissa saker tar tid eftersom vi behövt förhandla, och sådana processer styrs alltid av externa parter. 

– Jag är inte orolig. Vi har en långsiktig strategi med en tidshorisont bortom 2040. 

Jukka Järvinen berättar inte allt. Ett prospekt håller på att färdigställas inför en börsnotering.

– Vi håller delvis locket på så länge. Jag är säker på att vi kommer att få se en överväldigande efterfrågan när vi släppt mer detaljer om vårt prospekt.

Jukka Järvinen tror på en framtida jättemarknad för batterilager. Han tror att efterfrågan på batterier från BESS kommer att bli betydligt större än efterfrågan från BEV.

Hur stor är Europamarknaden för batterilager?

– Den omedelbara efterfrågan ligger utan problem på 30 TWh. Ja, TWh! Inte GWh.

Industrin tror på batterier. Denna tro skapar  den finansiering som krävs. Den stora planen Virtuella kraftverk är bara en av pusselbitarna i Jukka Järvinens stora batteriplan. – Vi kombinerar komplett vertikal integration med BAAS. Det här är förmodligen ett upplägg som ligger bortom räckhåll för många, eftersom det kräver förståelse för allt från råmaterial till tjänsteverksamhet och återvinning. – Många gör delar av det, men ingen gör hela stacken av tjänster. Jag tror att CATL eller BYD skulle kunna ro något liknande i hamn, men förhoppningsvis är de för låsta vid sina nuvarande affärsmodeller. Vad är det som gör din affärsmodell relevant just nu? – Det handlar i slutändan alltid om finansiering och tillgång till kapital. Tidigare trodde ingen att batterier skulle ha någon roll alls – än mindre litiumjonbatterier – i elnätet. Det gällde perioden 2000 till 2015.  – Sedan började cellpriserna sjunka och antalet installerade batterier ökade. Ett visst förtroende började växa bland investerare. Men verksamheten sågs fortfarande som en nisch, i bästa fall. – Idag vet de flesta investerare att vätgashajpen har blåst över och att batterier håller på att återta sin plats i elnätet. Det innebär att kapital nu finns att tillgå. – Nästa hinder som investerarna tittar på är intäktsstacken. Det har varit en av de viktigaste frågorna under de senaste 15 åren. Och det är just här jag har lagt ner mycket energi på att kartlägga alla möjliga användningsområden för BESS. – Jag har haft förmånen att jobba med batteriförsäljning sedan slutet av 1990-talet. Det innebär att användningsfall för litiumjonceller har landat på mitt bord, och jag har behövt hitta argumenten för varför just den kunden behöver just den cellen eller det batteriet.  – Därför har jag kunnat skräddarsy olika tjänsteprodukter kring BESS för många olika batterianvändare.  – Det finns inget behov av att alla ska köpa sina egna batterier – det skulle bara försämra avkastningen på investeringen. Om kostnaden delas upp mellan många olika och oberoende parter vinner alla på det. – Sammanfattningsvis: affärsmiljön har mognat och möjliggör utrullning i stor skala.

BAAS finns i USA och Australien I Texas har operatören Bandera placerat ut 1000 av sina batterier i hushåll. Och i New Hampshire finns batterier från Liberty Utilities i hundra hushåll Detta alltså vid sidan av Teslas omtalade VPP i Kalifornien som tidvis levererat 100 megawatt till elnätet. Men de batterierna tillhör hushållen, inte Tesla – notera skillnaden i affärsmodell. Samma gäller Sunrun med 375 megawatt i samma delstat. I Australien har däremot tyska Sonnen placerat ut egna VPP-batterier i hushåll, medan Tesla och delstaten New South Wales bygger VPP:er på hushållsägda batterier.  I Tyskland och UK hittar vi VPP:er på hembatterier. I Sverige finns de organiserade av Greenely, Sonnen, Svea Solar, Tibber och Ferroamp.  VPP:er jobbar ofta parallellt med lagring och flex – alltså förbrukning som flyttas i tiden. I ett och samma VPP hittar du ofta både solceller, elbilsladdare, värmepumpar och kylning. Ibland även  industriella processer som klarar att flexa.