About / Advertise
Den svenska batteritillverkaren Northvolt får en investering på 600 miljoner dollar som ska användas för att expandera tillverkningen i Europa, expandera labbet i Västerås och etablera en återvinningsanläggning i Skellefteå. Här är de planer Northvolt hittills meddelat för sin framtid.
Batterifabriker kostar en miljard kronor per GWh och ytterligare 600 miljoner dollar har nu stoppats in i Northvolts projekt. En lång rad intressenter stod på kö, eftersom prognoserna säger att batteribehovet inför elektrifieringen är gigantiskt och att det fortfarande är långt kvar innan planerade fabriker kan möta behoven.
Den här gången pytsade dels befintliga investerare in ytterligare en peng: Goldman Sachs, IMAS, Scania och VW. Dels dök det upp nya: Baillie Gifford, Baron Capital, Bridford, Norrsken VC, PCS Holding, samt två privatpersoner, Kinneviks huvudägare Cristina Stenbeck och Spotifys grundare Daniel Ek.
Northvolt återupprepar i ett pressmeddelande sin plan på att ha 150 GWh kapacitet i Europa år 2030 och hävdar som tidigare att detta kommer att motsvara 25 procent av Europamarknaden.
Den kapacitet som Northvolt sedan tidigare konkretiserat planer på är 40 GWh i anläggningen som byggs Skellefteå och 24 GWh i den som byggs i Salzgitter med VW.
Alltså återstår en kapacitet på 86 GWh som Northvolt ännu inte meddelat hur den ska komma till stånd. Northvolt är öppen för fler samarbeten av det slag som företaget har med VW. Däremot blir det som det ser ut idag troligen ingen ytterligare kapacitet bortom 40 GWh i Skellefteå.
– Det är teoretiskt möjligt, men kanske inte sannolikt på grund av kompetensförsörjning, tillgång till el, et cetera, säger Northvolts PR-chefen Jesper Wigardt.
En del av den nya investeringen ska användas för att växa Northvolts utvecklingsavdelning Labs i Västerås till dubbla sin nuvarande storlek både räknat i kronor och fotavtryck.
En annan del går till att bygga den planerade återvinningsanläggningen i Skellefteå för litium, kobolt, nickel, och mangan. Den kommer vid starten att ha en kapacitet på motsvarande 4 GWh.
Hälften av råmaterialet till Northvolts 150 GWh battericeller år 2030 ska komma från återvinning av uttjänta batterier, enligt pressmeddelandet. Det är ett ambitiöst mål som kräver att Northvolt lägger beslag på en stor del av det material som kommer att finnas, i konkurrens med både återbrukare och återvinnare.
Northvolt har antytt för Elektroniktidningen att det även kan komma att återvinna restavfall från batteritillverkning och räkna in det i kvoten. Trots detta motsvarar 75 GWh kanske hälften av det material som kommer att finnas tillgängligt i Europa för återvinning och återbruk år 2030.
– Northvolts mål är väldigt ambitiöst och ligger på gränsen på vad som är möjligt, kommenterar batterianalytikern Hans Eric Melin.
– Men om återvinningen tillåts omfatta inte bara batterier utan även produktionsavfall och även material från helt andra produkter, som till exempel elektronikavfall, så ökar förutsättningarna.
Northvolt vidhåller att det tror på sina beräkningar.
– Vår målsättning är baserad på de beräkningar vi har gjort, säger Jesper Wigardt.
