JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 ETN.fi  Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise

Amerikanska Cerebras har hittat ett numeriskt problem där företagets jättestora chip är helt överlägset konventionella processorer – det ensamma chipet är 200 gånger snabbare än en superdator.

Cerebras har närmare bestämt räknat ut att dess chip CS-1 utför en viss beräkning 200 gånger snabbare än Joule 2.0, en amerikansk superdator som ligger på plats i 81 i den aktuella topplistan över världens snabbaste datorer och uppskattningsvis kostar minst 200 miljoner kronor.

– Vårt resultat öppnar dörren för stora genombrott för prestanda inom vetenskapliga beräkningar, skriver Cerebras på sin blogg.

CS-1 kan bland annat praktiskt komma att möjliggöra realtidssimuleringar som är lika snabba eller snabbare än de processer som simuleras.

Cerebras chip är extremt. Det består av en kvadrat utskuren ur en enda 300 mm-kiselskiva som under normal chiptillverkning skulle ha styckas upp i hundratals eller tusentals mindre chips. Chipet är som jämförelse 57 gånger större än världens näst största chip.

Det består av 400 000 processorer och 18 Gigabyte SRAM. Lika mycket beräkningskraft fördelad på seperata normalstor kretsar skulle visserligen teoretiskt kunna ha samma prestanda, men de skulle i praktiken hämmas av att datakommunikatin mellan kretsar är mycket långsammare.

Beräkningen görs på ett stort, glest linjärt ekvationssystem i en algoritm av typen FVM (finite volume method) som används för väderleksprognoser, optimering av formen på flygplansvingar, simulering av kärnreaktorer och kolkraftverk, prospektera olja, med mera.

En rapport om resultatet presenteras idag klockan 19:00 svensk tid på superdatorkonferensen SC20

CS-1 lanserades som en processor för artificiella neuronnät. Cerebras har ännu inte redovisat några benchmarks för det tillämpningsområdet, men hävdar att CS-1 dramatiskt snabbat upp maskininlärning för kunder med tillämpningar som medicinutveckling, astronomi och partikelfysik.

Att chipet dessutom kunde räkna på glesa ekvationssystem kom något av en överraskning, enligt företaget.

MER LÄSNING:
 
Pappersmagasinet Nyhetsbrev
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)