Det kommunala bostadsföretaget Landskronahem i Landskrona har sedan tre år tillbaka infört ett avancerat styrsystem i bredbandsnätet. Totalt har företaget investerat cirka sex miljoner kronor i systemet.

- Mellan 5 och 10 procent av energiförbrukningen sparas in per år. Det gör att investeringen är betald på fyra år, säger Patrik Håkansson i Landskronahem.

Landskronahem har ett 40-tal dataundercentraler, normalt en per flerfamiljshus, som är anslutna till bredbandsnätet samt en central styrdator.

Uppe i Landskronas gamla vattentorn finns en väderstation som mäter luftfuktighet, vindhastighet, vindriktning, temperatur, regnintensitet och solinstrålning. Väderstationen skickar informationen till varje dataundercentral som i sin tur reglerar temperaturen i de fastigheter som är anslutna. En referensgivare mäter frånluften. Det hela sker helt automatiskt. Temperaturen skall vara 21,5°C inomhus. Undercentralerna anpassar energin till väderleksförhållandena och fastighetens beskaffenhet. Blåser det behöver ett höghus mer energi än ett låghus.

SMHI dikterar värmebehovet

Bostadsföretaget Lulebo provar ännu mer avancerad styrning. I en fjärrvärmecentral för 120 lägenheter i Luleå har företaget installerat ett system som styr energiförbrukningen med ledning av väderprognoser från SMHI. Poängen med systemet är att om SMHI anger att det skall bli kallare om fyra timmar så höjs värmetillförseln redan innan kylan satt in, eller tvärtom när utomhustemperaturen går upp.

- Vi har inte räknat med att spara pengar, det får bli bonus, säger Torsten Westerlund, teknisk chef på Lulebo.

Prognosen matas in i en dator som styr energiförbrukningen med hänsyn tagen till väderlek, husens byggnadsmaterial och läge. Med detta slag av energistyrning kan fastighetsskötaren sitta vid en pc som är ansluten till bredbandsnätet och styra värmetillförseln till flera tusen bostäder. Möjligen kan hela hanteringen ske automatiskt. Idag görs detta arbete oftast manuellt, fastighetsskötaren går till källaren i varje fastighet och ändrar reglaget för värmetillförseln.

Landskronahem och Lulebo ligger i täten bland de kommunala bostadsföretagen i landet med sin smarta energistyrning. Bara cirka 20 procent av de kommunala bostadsföretagen har datoriserade styr- och reglersystem idag.

- Det finns möjligheter att sänka energikostnaderna med 300 till 400 miljoner kronor per år genom att införa moderna styr- och reglersystem i de kommunala bostadsföretagens fastigheter, säger Gunnar Wiberg, ansvarig för energifrågor i Sabo, de kommunala bostadsföretagens organisation.

Enligt Sabo:s beräkningar är återbetalningstiden tre till fem år för de moderna systemen.

För omkring tre fjärdedelar av Sabo:s bostadsbestånd finns det möjlighet att spara sju till åtta procent av bostadsföretagens uppvärmningskostnad med hjälp av den moderna tekniken. Resterande delen av bostadsbeståndet behöver först renovera sina värmesystem innan man kan gå vidare och införa nya energistyrningssystem, beräknar Sabo.

De nya bredbandsnäten sänker framför allt
kommunikationskostnaden. De bostadsföretag som tidigare har infört datakommunikation för inhämtning av mätdata och styrning av värmetillförseln hyr normalt teleledningar av Telia. Telia har dock mycket höga priser för hyrda ledningar vilket innebär att stora besparingar är möjliga tack vare bostadsföretagens nya bredbandsnät.

Småföretag skapar lösningarna

Så är fallet med bostadsföretaget Byggebo i Oskarshamn som anger att man kommer att spara cirka 600 000 kronor per år. Det sker huvudsakligen genom att lyfta över styr- och reglertrafiken från de ledningar som hittills hyrts av Telia till företagets nya bredbandsnät. Byggebo har haft styr- och reglersystem i drift, telefonnätet har nyttjats för kommunikationen, sedan slutet av 80-talet.

En rad mindre företag har de senaste åren också utvecklat nya billiga dataundercentraler. Traditionellt har de kostat 20 000 till 30 000 kronor per styck. Utvecklingsföretaget Abelko i Luleå har utvecklat en dataundercentral som kostar 11 000 kronor och företaget anger att med massproduktion kan priset sänkas ytterligare några tusenlappar per enhet. Undercentralen innehåller programvara för att hantera mätdata för vatten, värme, gas, olja och temperatur samt för styrning för värmetillförseln. Mätdata inhämtas med billig analog teknik, med givare för olika ändamål.

All information i undercentralen lagras som HTML-sidor och fastighetsskötaren kan därmed styra med hjälp av en vanlig pc och Internetbläddrare. Den är baserad på att bredbandsnätet nyttjas för kommunikationen och har gränssnitt för detta.

Sabo pekar på att den här typen av billig dataundercentral, avsedd för bredband, borde stimulera införande av den nya tekniken i bostadsföretagen. Abelko sätter nu press på de etablerade leverantörerna, som exempelvis Siemens, INU Control och TAC. Företaget har redan levererat över hundra system till fastighetsägare och fastighetsdriftsbolag.

Siemens Building Technologies har tidigare samarbetat med Abelko.

- Ett litet företag är snabbare än ett stort, men vi har resurser och styrka. Vårt mål är inte att konkurrera prismässigt med företag som agerar lokalt och har snabbare utvecklingstakt, säger Lemberg, marknadschef hos Siemens.

De etablerade företagen räknar istället med att sälja dyrare system och mer avancerade produkter, framför allt till de största bostadsföretagen.