JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Gräver guld i elektronikskrot

Gräver guld i elektronikskrot

Kasserad elektronik blir ett allt större miljöproblem. Samtidigt innehållet skrotet värdefulla råvaror. Det är här som CIT Recycling Development vill komma in. Företaget utvecklar kostnadseffektiva processer för att återvinna bland annat platta bildskärmar.
– Idag pratar man om att elektronik är den snabbast växande typen av avfall, 50 miljoner ton per år i hela världen. Enbart i Sverige handlar det 170 000 ton per år där värdefulla och farliga ämnen är blandade, säger Johan Felix som är vd på CIT Recycling Development.

Företaget är ett dotterbolag till Stiftelsen Chalmers Industriteknik och bedriver forskningsnära utveckling av återvinningsteknik. Det kan handla om att hjälpa återvinningsföretag att ta fram effektivare processer eller att öka återanvändningen av komponenter från kasserad elektronik, men också om att skapa företag som kan exportera återvinningsteknik.

– När man är på återvinningsanläggningar ute i världen så ska man om några kunna hitta utrustningar som vi varit med om att utveckla.

CIT Recycling Development finns i både Göteborg och i Borlänge. I Göteborg arbetar de fyra anställda i första hand med materialåtervinning, bland annat processer för att återvinna batterier, medan de fem anställda i Borlänge arbetar med metoder och teknik för demontering av komplexa produkter.

Utveckling blev återvinning

Verksamheten i Borlänge har sina rötter i Swedish LCD-Center, ett forskningsinstitut som grundades år 2001 med fokus på just LCD-teknik. Institutet hade dock svårt att hitta långsiktig finansiering och inriktningen ändrades för ungefär två år sedan från produktutveckling till utveckling av återvinningsprocesser.

I fjol började styrelsen leta efter en samarbetspartner och sommaren 2009 tog Stiftelsen Chalmers Industriteknik över verksamheten och slog ihop den med den återvinningsverksamhet som redan fanns i Göteborg i det nybildade bolaget CIT Recycling Development.

– Vi är fem personer i Borlänge men siktar på att bli närmare 10 när vi väl kommer igång, säger Johan Felix.

Just nu håller man på att packa upp maskinerna efter att ha lämnat LCD-Centers gamla lokaler. Numera delar man hus med LC-Tec som tillsammans med 3M i närbelägna Gagnef utgör kärnan i Sveriges LCD-industri.

I den nya lokalen står det förutom ouppackade maskiner också 14 pallar med LCD-moduler från platta bildskärmar. Modulerna hålls samman av en ram av plast och metall. En stor del av vikten ligger i den mönstrade plexiglasskiva som fungerar som ljusledare för ljuset som kommer från de de två lysrören i kanten av modulen. Dessutom finns själva LCD-panelen och ett antal filmer för ljusspridning.

I en LCD-tv kan det finnas så mycket som 90 mg kvicksilver i lysrören och eftersom det är dyrt att plocka bort dem manuellt skickar återvinningsföretagen normalt iväg hela LCD-modulerna till förbränning. Vilket är oekonomiskt eftersom modulen innehåller delar som går att sälja på begagnatmarknaden. Det gäller till exempel de tunna plastfilmer som används för att rikta ljuset.

– Vi har skickat hundra prover till en LCD-tillverkare i Europa som testat våra återvunna komponenter. De är beredda att betala 30 kronor styck och nu vill de ha 10 000 stycken.

Allt fler skärmar skrotas
Så många plastfilmer av den efterfrågade typen går det inte att få fram för tillfället, det skrotas helt enkelt inte så många platta skärmar idag, men om några år borde det inte vara något problem. Den potentiella kunden gör inte heller bildskärmar för konsumentmarknaden utan använder filmerna i informationsskärmar för till exempel flygplatser eller tågstationer.

Ett annat avsättningsområde för filmerna är undervisning. CIT har sålt både optiska filmer och LCD-moduler som undervisnings- eller laborationsmaterial.

Men för att återvinningen det ska bli lönsam måste det finnas avsättning för fler delar än bara en av filmerna. En möjlighet är att ersätta de två lysrören i LCD-modulen med vita lysdioder eller RGB-dioder och dessutom ta bort själva LCD-skiktet som absorberar ungefär 60 procent av ljuset. Vips får man en platt och energisnål belysningsarmatur med ovanliga egenskaper.

Om man behåller filtren riktas ljuset rakt fram utan att spridas åt sidorna. Förutom att armaturen blir lätt blir den energi­snål och effektiv utan att blända. En tillämpning kan vara att använda den som takarmatur för ett simulera ett takfönster.

– Man kan också ta bort filmerna. Då får man en lampa som lyser både uppåt och nedåt och som dessutom är genomskinlig, säger Johan Felix.

Kanske kan det vara något för en butiksinredning?

Men för att få fram tillräckliga volymer till ett rimligt pris måste demonteringsprocessen automatiseras. En möjlighet är att använda någon typ av robot.

– ABB har identifierat återvinning som ett intressant tillämpningsområde för automationsprodukter.

Mycket glaskross
Men allt handlar inte om att plocka isär modulerna. Bildskärmar och tv-apparater ska också samlas in. Idag används gallerburar där allt läggs in huller om buller. Större saker, som tv-apparater blir därför allt som oftast krossade. CIT tittar därför på alternativ till gallerburarna som ska ge mindre kross men ända vara utrymmeseffektiva.

Själva elektrodskiktet i LCD-panelen har också ett potentiellt värde eftersom det innehåller ett tunt skikt med indiumtennoxid.

– Förra året genererade återvinningen av elektronikskrot 40 miljarder kronor globalt och det kommer bara att öka. Dessutom kommer vissa av materialen som finns i skrotet att bli svåra att få tag i, säger Johan Felix.

Så potentialen finns där. Nu gäller det bara att ta fram ekonomiskt bärkraftiga metoder.

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Rainer Raitasuo

Rainer
Raitasuo

+46(0)734-171099 rainer@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)