Trots att pandemin slagit hårt över hela världen – lite tidsförskjutet – tycks ingen större komponentbrist drabbat elektronikindustrin ännu.

Patrick Wiström

− Jag har ju varit med länge. Den första allokeringen var under mitten av 1980-talet. Det var jättesvårt att få komponenter. Hade man tur kom det slattar så man kunde producera tolv kretskort. Sen dess har det varit två rejält bekymmersamma omgångar men idag ­känner jag inte alls av några komponentproblem, säger Patrick Wiström på Westcomp.

Upplevelsen är att flertalet halvledartillverkare klarat att hålla igång sin tillverkning av själva kislet. Kapsling och test har däremot stundtals ställt till problem. Det kan förklaras av att de två momenten kräver betydligt mer handpåläggning än chiptillverkningen.

En stor del av kapslingen sker dessutom i länder som Thailand, Malaysia och Filippinerna – länder som drabbats hårt av Corona och som varit eller fortfarande är helt stängda. Om detta på sikt kommer att leda till en större brist på vissa kretsar får tiden avgöra.

Peder Olausson

− Jag tror att det blir så. I takt med att fler marknader öppnar så kommer vi att gå in i en bristsituation på halvledare, säger Peder Olausson på Rotakorn.

Intervjuerna gjordes i månadsskiftet maj-juni. Då var det fortfarande för tidigt att se vad den minskad produktiviteten till följda av stängda fabriker och hemmakontor kommer att leda till.

Tydligt är dock att alla intervjuade delar en oro för vad den panikreaktion som många storföretag drabbades av när viruset började sprida sig utanför Kina kommer att medföra långsiktigt.

Henrik Emilson

− Jag tycker, från vad jag ser, att många storföretag har dragit i handbromsen lite för snabbt och för hårt. De har beslutat att dra ner över hela organisationen för att det blev osäkert, vilket kan påverka produkter som inte är berörda, säger Henrik Emilson på P-A Emilson.

På flera håll har storföretag dragit ner prognoser, hållit inne ordrar och minskat investeringar. Följden har blivit att många nya utvecklingsprojekt pausats.

− Det vi ser är att företag driver sina pågående utvecklingsprojekt vidare, även de företag som korttidspermitterat. Däremot är de försiktiga med att investera i nya produkter och nya projekt, för ingen vet vad som kommer att hända, säger Magnus Gustavsson på Broadband.

Magnus Gustavsson

De tillfrågade tar upp flera möjliga orsaker till varför storföretagen inte får rull på nya projekt. En anledning kan vara att konstruktörer som annars är vana att arbeta i grupp och bolla idéer med sina kollegor nu sitter isolerade hemma och därmed har svårare till beslut. En annan kan vara en övertygelse om att efterfrågan på nya produkter minskat motsvarande den panik som generellt spritts i media och på börser.

− Istället för att studera det faktiska marknadsbehovet har stora börsnoterade företag dragit allt över en kam och bromsat upp projekt vilket leder till framskjutna marknadslanseringar som i sin tur påverkar slutanvändarna negativt, konstaterar Henrik Emilson.

Samtidigt går det att se att olika tillämpningsområden drabbats i olika hög grad.

− Jo, så är det. Vi har ett par tre kunder här i Sverige inom medicinsk teknik som blivit gynnade av pandemin och de har givit oss väldigt bra affärer, säger Peder Olausson.

På andra sidan av skalan finns fordonsindustrin, som bokstavligen tvärnitat. En reaktion som både gått ut över det egna ledet och underleverantörer. I Sverige har exempelvis både Volvo och Scania permitterat många. Tyskland – som är Sveriges största exportmarknad – har en fordonsindustri som har drabbats minst lika hårt.

På samma sätt märks en tydlig skillnad mellan hur olika teknikområden berörs. Compomill som står på tre starka ben – EMC, mikrovågor och kraft – kan vittna om det.

Torbjörn Carlsson

− Mikrovågsområdet rullar på relativt stabilt. Där pågår en hel del utveckling, test och verifiering. De som jobbar med mikrovågor klarar det väldigt bra hemifrån, säger Torbjörn Carlsson på Compomill, och adderar:

− På kraftsidan har vi kunder inom både industrin och bilbranschen, vi utvecklar exempelvis batteriladdare. Där har det stelnat till fullständigt.

Även från EMC-håll har det varit helt tyst i flera månader. Detta trots att Norden har mer än 700 rum för EMC-test som Compomill stödjer och säljer produkter till.

En iakttagelse är att vissa företag börjat visa ett större intresse av att digitalisera sina produkter, exempelvis bygga in en funktion för att kunna övervaka och styra över molnet.

− Det kan vara ett tecken på att man tror att världen blir lite annorlunda framöver. Vi ser också att kunder som har molnbaserade lösningar är mindre påverkade av Corona, säger Magnus Gustavsson.

När logistik och leveranser kommer på tal är erfarenheterna bland de tillfrågade väldigt spretig.

− Flyg och annan frakt har gått över förväntan under rådande omständigheter. Jag tycker inte vi har haft kontinuerliga problem utan löst det med rimligt resultat i de flesta fall, säger Torbjörn Carlsson.

Den positiva tongången gäller främst kretsleveranser från Sydeuropa, även Italien, trots att landet under en tid varit helt stängt.

Patrick Wiström har betydligt sämre erfarenhet av logistikkedjan. Han menar att paket som normalt tar fyra-fem dagar i dagsläget kan dröja upp till fyra veckor innan de är framme.

− Fraktbolagen kör paket runt hela jorden innan de landar här. Vad det beror på vet jag inte, säger Patrick Wiström och adderar:

− En förklaring jag fått från en av våra kunder som tillverkar medicinsk teknik är att alla kurirbolag prioriterar transporter med sjukvårdsmaterial, och alla amerikanska fraktbolag, exempelvis UPS, DHL och Fedex flyger numera alltid först till USA.

En intressant förändring som Rotakorn drivit igenom är att gå över till att köra delar av sina komponentleveranser på tåg från Kina till Sverige.

− Med tåg tar det tre veckor, så det är snabbare än båt, och det är ett ganska bra alternativ både miljö- och prismässigt, säger Peder Olausson.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

Även österrikiska Codico, som äger Broadband, undersöker om tåg kan vara ett transportalter­nativ framöver.

− Vår logistikavdelning tittar på allt just nu. Vi ser att kapacitetsbristen gjort att priserna skjutit i höjden, framförallt båttransporter, säger Magnus Gustavsson, och adderar:

− Det är bekymmersamt, men det är också svårt att bedöma vilka resurser det är vettigt att lägga på detta eftersom ingen vet hur länge det kommer att pågå.

Läs även: Framtiden möter fler möten över nätet (länk).