Lösningen kallas Direct-to-Device (D2D) och är perfekt för mobilabonnenter som finns på den amerikanska landsbygden och saknar landbaserade mobilnät. Deras mobiltelefon kopplar upp sig till Starlinks LEO-satelliter. Företaget samarbetar med amerikanska operatören T-Mobile vilket ger tillgång till T-Mobiles mobilnätfrekvenser i 1900-­bandet. 

Elon Musk är delägare i Starlink och äger också företaget Space-X som hösten 2025 köpte mobilnätfrekvenser av operatören Echostar för 17 miljarder dollar. Dessa frekvenser ska användas för att Starlink självt ska kunna erbjuda mobilabonnemang i USA. 

Abonnenterna kan använda vanliga 3GPP-standardtelefoner. Starlink har också startat samarbete med mobiloperatörer i bland annat Ukraina och Australien.

Men Starlink är långt ifrån den enda satellitoperatören som planerar att erbjuda satellituppkoppling för mobiltelefoner. Den amerikanska satellitoperatören AST har startat samarbete med de stora mobiloperatörerna AT&T, Verizon och Vodafone med liknande upplägg. Även AST söker nu samarbete med mobilnätoperatörer runt om i världen. 

Globalt finns det cirka 600 operatörer med landbaserade mobilnät baserade på en 3GPP-standard (2G, 3G, 4G och 5G). Nyttan för dessa operatörer är uppenbar. De kan få nationell täckning för sina tjänster via satellit.

Mobilindustrin använder begreppet Non-Terrestrial Networks (NTN) för satellittjänster som D2D. Branschorganisationen 3GPP har arbetat i flera år för att etablera en global NTN-standard som är harmoniserad och integrerad med befintliga landbaserade mobilnät.

En global NTN-tjänst kräver tusentals satelliter.

– Min bedömning är att det finns utrymme för fem till sex satellit­operatörer med global täckning. De kommer huvudsakligen att samarbeta med befintliga mobilnätsoperatörer i varje land, säger Tommy Ljunggren i Ljunggren Consulting Team.

– Satellitoperatörerna har en fantastisk möjlighet att etablera stor verksamhet. Men storpolitiken kommer att bestämma. Vi får någon eller några satellit­operatörer från USA och Kina. Indien har ambition ha eget satellitsystem, Jag bedömer att vi får någon stor europeisk satellitoperatör, säger Ljunggren.

– Just nu verkar det som om Starlink har försprång. Jag tror att operatörerna i Europa förhandlar med AST och Starlink. Stora europeiska operatörer som Telefonica, Orange och Deutsche Telecom vill ha en europeisk satellitoperatör med global täckning. De tunga nationella operatörerna i Europa kommer att bestämma sig inom fem år.

Tommy Ljunggren bedömer att mindre aktörer, typ statliga svenska MSB, kommer att samarbeta med satellit­operatörerna för att säkra täckning och kapacitet.

Mobiloperatörernas gemensamma organisation GSMA pub­licerade sommaren 2025 en rapport om införande av NTN. Den heter ”Non-Terrestrial Networks – opportunities and challenges”. Elektroniktidningen har tagit del av rapporten som redovisar de förutsättningar som finns.

Non-Terrestrial Networks ska få en kraftig utökning av frekvenstilldelningen i global skala.

Idag är det flera miljarder mobilabonnenter som använder radiofrekvenser mellan 698 MHz och 2,7 GHz när de nyttjar sin smarta telefon. Hela detta stora frekvensband ska göras tillgängligt för LEO-satelliter i global omfattning. Det är en mycket viktig förändring och vid radiokonferensen WRC-27 ska de tekniska villkoren för detta diskuteras. En central fråga är att införa regler så att skadliga störningar ska undvikas.

Det finns redan ett beslut om att MSS-bandet (Mobile Satellite Service) ska användas för NTN-tjänster. MSS-bandet omfattar idag drygt 100 MHz och WRC27 ska besluta om frekvenstilldelningen ska utökas.

Även för Fixed Satellite Service (FSS) ska frekvenstilldelningen utökas för NTN. Ka-bandet, 17,3–20,2 GHz, och 27,5 GHz till 30 GHz ska användas för kommunikation mellan terminaler och kärnnät. Andra Ka-band ska användas för till exempel trafik mellan satelliter.

Ku-banden 10,70–12,75 GHz, 12,75–13,25 GHz och 13,75–14,50 GHz ska användas för alla typer av tjänster, inklusive bredband och Internetaccess.

Vilka krav blir det på telefoner och terminaler i en NTN-miljö? 

Rapporten redovisar en samlad lösning på detta. Det finns två typer av krav. Den ena avser personlig kommunikation för mobilanvändare. Den andra gäller behoven hos industri­vertikaler. 

Satellitkommunikation för mobila användare är uppdelat i fyra olika trafikscenarier. 
1.Kommunikation telefon direkt till satellit. 
2.Fordon direkt till satellit. 
3.Flyg och fartyg direkt via satellit. 
4.Fast trådlös access via satellit. 

För vart och ett av dessa finns det definierat tekniska och praktiska förutsättningar. Tillgången till el varierar med de olika alternativen. För många enskilda tjänster krävs systemutveckling. Med dagens teknik är det till exempel inte möjligt att klara 5G-telefoni till en geostationär satellit på 36 000 kilometers höjd. En ny talkodarstandard behöver utvecklas för detta behov.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

Redan i år kommer de första NTN-terminalerna som baseras på 3GPPs Release 17 och Release 18. Fram till 2030 kommer allt fler nya terminaler som baseras på nya och mer avancerade kretsar. Under året har Mediatek visat en kretsprototyp avsedd för terminaler som kommunicerar med LEO-satelliter. Den klarade kommunikation med 100 Mbit/s. 

I Release 19 kommer för första gången standard för en bas­station som placeras i en satellit.

NTN tar tio år Lasse Wieweg har internationella erfarenheter från telekomsektorns arbete med frekvensfrågor och har bland annat deltagit i arbetat inom ITU WRC i många år. Han svarar på tre frågor: ITU WRC27 planerar fatta beslut om att frekvenser tilldelade mobilnät även ska kunna nyttjas i LEO-satellitsystem för D2D. Det gäller frekvenser från 700 MHz-bandet till 2,5 GHz-bandet.  Hur ser du på detta? Det finns regulativa problem med detta. Det finns risk för störningar, satellitnät får inte störa marknätet, och inte heller omvänt, särskilt inte mellan länder. Dessutom gäller olika regler i olika länder i Europa. Jag bedömer att det kan ta upp till tio år innan det finns en total fungerande lösning så att tekniken kan införas i stor skala i Europa, detta baseras på tidigare erfarenheter av introduktioner vid större tekniksprång. Operatörerna kommer att börja med enklare applikationer som inte ställer så höga krav, till exempel textmeddelande och bilder. Mer avancerade tjänster kommer senare. Jag tror det kan ta upp till tio år innan avancerade tjänster kan hanteras av LEO-satelliter på dessa frekvensband i symbios med mobilnäten. Samtidigt är införande av LEO-satelliter som klarar täckningen, där landbaserade mobilnät inte är utbyggda, positivt för mobiloperatörerna och användarna. Alla operatörer, i de större länderna, brottas med täckningsproblem, att klara täckning i den sista delen av ytan lär bli mycket kostsamt att bygga ut.  Parterna har därför gemensamma behov av att få en lösning på problemet. Både USA och Kina satsar på satellitsystem som kan erbjuda NTN i global skala.  Kommer Europa att satsa på ett eget globalt satellitsystem? Jag tror inte Europas satellitoperatörer kan samla sig om ett gemensamt NTN-system inom en femårsperiod. Efter 2030, eller tidigare, kan därför satellitoperatörerna i USA vara EU:s bästa samarbetspartner. De europeiska operatörerna kan välja att satsa på samarbete med vinnare bland de globala satellit­operatörerna från USA. Nu samarbetar mobilindustrin och satellitindustrin inom 3GPP om standarder för NTN. När ­etablerades detta samarbete? Fram till, och även efter, år 2014 var det stridigheter mellan mobil­industrin och satellitindustrin på internationell nivå. Då fanns satellitoperatörer som försökte komma åt frekvenser som tilldelats mobilindustrin och blockera mobilindustrin från att komma åt lågutnyttjade frekvenser tilldelade satellitindustrin. Satellitaktörerna gick in i 3GPP före år 2019. Det har varit en komplex process med en gradvis förskjutning av positionerna. Nu finns initiativ till lösningar och parterna samarbetar inom 3GPP och inom det regulativa området.