FAKTA: Sju bakom ePassport EU:s projekt ePassport startade i mars 2004 och ska avslutas nästa år. Sju samarbetspartners är involverade. Svenska Smarticware står för projektledning, test och informationsspridning, medan Infineon har hand om koordineringen mot EU samt utveckling av rfid-kretsar. Siemens står för systemarkitektur, franska forskningsinstitutet CNRS för standarder och testmetoder och slovenska Mirage för produktionen av passen. Tyska Emsquare tar hand om kapslingen av chipets tillsammans med den egenutvecklade antennen, medan Microdatec utvecklar terminalen. Projektet kostar drygt 5 miljoner euro, varvid EU betalar drygt hälften. AW

Den 11 september 2001 drog allt igång. Det var terrorattacken mot New York som blev starten för det elektroniska passet i världen.

- Ja, det handlar om USA:s krav. De länder vars medborgare idag kan resa till USA utan visum ska från oktober i år kunna erbjuda sina medborgare biometriska pass för att få behålla visumfriheten, säger Omid Aval, vd på Smarticware i Kista.

Han drabbades själv hårt av attacken. Investeringarna i det projekt han då jobbade med var plötsligt som bortblåsta. Men som äkta innovatör tog han på eget bevåg initiativ till det EU-projekt som han nu själv leder. Idén fick han 2002, projektet blev godkänt året därpå, det startade 2004 och ska avslutas i början av nästa år.

- Av 1 600 projekt som ansökte till EU blev sex godkända, däribland vårt, säger Omid Aval.

Inom ramen för projektet jobbar de ingående parterna, däribland Infineon och Siemens, med att ta fram en helhetslösning för digitala pass i Europa.

Målet som sattes upp från början var att 50 digitala provpass samt hela infrastrukturen med läsare, kommunikation och passtillverkning skulle finnas framme i mars nästa år.

- Men vi har kommit längre än väntat. I det nya svenska passet som introducerades i oktober används redan den RFID-krets som tagits fram inom ramen för projektet. Även några andra länder har börjat använda samma chips, däribland Tyskland och Finland.

Sverige har alltså redan den första pusselbiten som krävs för att bygga ett fungerande system kring biometrisk identifiering. Idag lagras en ansiktsavläsning i de svenska passen, men framöver väntas besluta om att vi även ska lagra fingeravtryck.

- Vi rekommenderar att chipset ska lagra en ansiktsbild och två fingeravtryck, men det finns inga tekniska begränsningar för vad man kan lagra. Vi skulle kunna lägga in tio fingeravtryck eller avtryck från iris eller en handflata.

Tillräckligt att lagra bildpunkter

Kretsen som lagrar all biometrisk information är utvecklad av Infineon. Den är tillverkad i 0,22 µm CMOS och innehåller en 16-bitars styrkrets med trådlöst gränssnitt som följer ISO14443 A och B, därmed hanterar den datahastigheterna 106 respektive 848 kbit/s. Inbyggt finns också en avancerad kryptomotor som stöder algoritmerna RSA och Elliptic Curve med 1 100 bitars nyckellängd och en accelerator som bland annat stöder algoritmerna DES och 3DES. På chipset finns också ett 64 kbyte EEPROM (alternativt flash) för applikationer och lagring av biometriska data, ett 136 kbyte ROM för ett operativsystem utvecklat av Axalto, samt ett 5 kbyte RAM med uppgift att snabba upp datahanteringen.

Många tror att man lagrar hela foton i minnet, men så är det inte. Istället lagras bildpunkter från ansiktet och vinklarna mellan bildpunkterna (templates). Tekniken gör att man kan klara sig med mellan 15 och 20 gånger mindre minnesutrymme för biometriska data än då hela bilder lagras.

För att öppna chipset och komma åt informationen däri måste först en kod i passet läsas av, kallad MRZ (Machine Readable Zone). Det finns lösningar för hur man läser av passet både om det är öppet och stängt. Och hela identifieringsproceduren tar inte mer än sju sekunder idag.

- Kretsarna som vi använder är världens säkraste och går inte att programmeras om.

I stort har man inom projektet hittills tagit fram alla dellösningar som krävs för att få till en fungerande systemlösning.

- Vi har testat systemet del för del och tillsammans med de enheter som sitter närmast varandra. Nästa steg är att testa helheten, förklarar Omid Aval.

100 beslutsfattare till Sverige

Just nu jobbar man med att ta fram ett demonstrationssystem som ska visa hur helheten fungerar. Det ska vara klart att börja testas om några månader.

- Den 21-22 augusti har vi en mässa i Stockholm dit vi bjudit in beslutsfattare från över 100 länder. Där ska vi presentera vad vi hittills har gjort inom projektet, berättar Omid Aval.

I projektet igår även mjukare bitar, som att ge svar på vilka regelverk som kan fungera i alla olika länder och att skapa lösningar för databashantering. Meningen är ju att passet ska anpassas till respektive lands it-infrastruktur som i sin tur ska stå i kontakt med en gemensam europeisk it-infrastruktur. Självklart ska systemet på sikt även fungera med resten av världen.

- Vårt system bygger på applikationer som är världsstandardiserade. Det är ett levande system som hela tiden måste kunna uppdateras, säger Omid Aval.