EU- kommissionen tycks åtminstone delvis ha tagit till sig av industrins kritik mot förslaget till direktiv för hantering av elektronikskrot.
På flera viktiga punkter mildras kraven på tillverkarna.
I september lägger EU-kommissionen fram sitt reviderade förslag till direktiv för hantering av elektronikskrot till EU-parlamentet. Direktivet har varit ute på remiss hos ett antal instanser och möttes i sitt ursprungliga skick av hård kritik från industrin. I den nuvarande versionen, som är den tredje, har kraven på elektroniktillverkarna mildrats något.
Hela ansvaret för insamling och återvinning av uttjänta elektronikprodukter läggs visserligen fortfarande på tillverkarna. Men förslaget har mildrats så tillvida att tillverkarna inte längre ska utkrävas garantibelopp för finansieringen av insamlingsåtgärder. Från början ville kommissionen också att tillverkarna skulle räkna ut hur mycket av deras utrustning som var i omlopp och hur mycket det skulle kosta att samla in och återvinna den.
Blyet blir kvar
Det ursprungliga målet att all elektronik skulle vara helt blyfri år 2004 har kommissionen också backat från. Blyet får vara kvar i keramiska material och ett flertal blylegeringar även om de maximalt tillåtna halterna har sänkts. Istället för ett allmänt förbud mot blyföreningar vid ett visst datum kommer kommissionen att regelbundet övervaka att blyfria alternativ utvecklas och med hjälp av teknisk expertis kontinuerligt införa stoppdatum för vissa substanser. Detsamma gäller även för andra hälso- eller miljöfarliga substanser.
Kommissionen har dock inte ändrat sig vad gäller insamlingsmålet per person. Fyra kilogram elektronikskrot per invånare och år ska samlas in enligt kommissionen, som dock inte närmare förklarar hur man kommit fram till just detta mål. Dessutom formuleras målen för återvinningen fortfarande i procentsatser, trots att detta har kallats meningslöst av industrin.