Den största kostnaden som staten har - runt en miljard kronor per år - gäller grundutbildningen av elektronikingenjörer vid högskolorna.
Läsåret 97/98 var 21 000 studenter inskrivna på linjer som i SCBs statistik kallas elektronik eller elektroteknik. Att ange en siffra så exakt är bedrägligt, för på en del håll finns ingen särskild E-linje, utan elektroniken kommer in som en viktig del i program med andra namn. Så ser det ut till exempel vid Lunds tekniska högskola.
Nästan alla går program som är minst tre år, men alla tar sig inte igenom hela utbildningen. Varje år är det ungefär 1 100 elektronikingenjörer som tar examen. För en student som tar alla sina poäng får skolan
70 000 kronor per år, så vi uppskattar att elektronikstudenterna kostar staten en dryg miljard per år. För högskolorna kan utbildningen mycket väl kosta mer. Det hör till att högskolorna "tjänar" på vissa utbildningar och "förlorar" på andra.