Det tror Christer Svensson, professor på Linköpings universitet, som intervjuades i Heta Stolen på Elektronikmässan.
- Industrin har 0,035 mikrometer på gång, och man har även gjort 0,015 mikrometer i labb, så förutsägelsen är ganska säker. Och när miniatyriseringens gräns är nådd kan man fortfarande förbättra konstruktionen.
Därmed avfärdar Christer Svensson de som tror att elektronikutvecklingen kommer att gå in i en tegelvägg någonstans kring 2010. Han påpekar också att arkitekturen för mikroprocessorer näsan inte utvecklats alls, och de är i dag rätt ineffektiva mätt i energiförbrukning per operation.
- Just nu är forskningen på det området rätt död, säger han.
Christer Svensson försvarar även de elektriska bussarna (se Elektroniktidningen 19/2001) mot deras belackare.
- Att ledningarna är den stora begränsningen i konstruktionen har blivit en sanning. Jag tror inte på sådana sanningar, så jag kollade efter själv. Och jag kom fram till att 10 Gbit/s per ledning var inga problem på en processor. Bara man vågar släppa kravet på att hela konstruktionen ska vara synkron.
Han anser att det är ett missförstånd att optiska bussar skulle vara snabbare. Optik har fördelen att det ger lägre dämpning på avstånd över en meter, men ljusets hastighet sätter samma begränsning för optiska och elektriska bussar.
- Jag är oerhört förvånad över att det satsas så mycket pengar på forskning kring optiska bussar. Det är bara dyrt och drar mer ström. På avstånd upp till en meter är elektronik överlägset, anser han.
Christer Svensson har inte bara forskat, utan har även varit med om att starta flera företag, bland annat Optillion och Switchcore. Och han tycker att det är viktigt att han som professor har kontakt med industrin.
- Erfarenhet av verklig kretskonstruktion är ovärderligt när man ska lära ut komplexiteten i konstruktion. Det går helt enkelt inte att göra experimentellt.
Elias Nordling