Om fem år är vi störst i Europa" lovade Anders Sivard i en intervju i Elektroniktidningen för fem år sedan.

Men fem år räckte inte. En lågkonjunktur kom emellan.

Nu växer Bitsim igen. Och snabbt dessutom. Så hur lyder prognosen idag?

- Vad tycker du? Ska jag säga fem år igen, eller är det kanske dumt? skrattar Anders Sivard.

När Frontec drog ner sin elektronikverksamhet vid millennieskiftet var det många ingenjörer som hoppade av. Några av dem, bland andra Anders Sivard, grundade Bitsim.

- Vi kände alla varandra ganska bra och kunde därför expandera ganska fort.

Anders Sivard Född: 1957. Bor: Fru och tre barn (11, 14 och 16 år) i Bromma Hobby: Underhåller lantstället utanför Trosa. Spelar innebandy med samma gäng sedan 70-talet, "det blir bara roligare och roligare". Hemlig talang: Spelar piano. Gick i Adolf Fredriks musikskola och sjunger i kör med de gamla klasskamraterna. "Jag var nog inte tillräckligt talangfull för att bli musiker".

Själv konstruerar han inte längre.

- Men mina bästa egna chefer har varit de med teknikkunnandet. Så det är en utmaning att ha kunnandet kvar.

Första jobbet efter examen på KTH Elektro var att utveckla en teletexterminal för Ericsson.

Lärde av lågkonjunktur

Fem år spenderade han i Kiseldalen, i Mountain View, och konstruerade inbyggnadskort med Sparcprocessorer åt Sun.

Tillbaka i Sverige sålde han i egen regi tredjepartsprogram för Sun Unix. Men det var under en hård del av 90-talet.

- Det goda med att gå igenom en lågkonjunktur är att det ger ett bra kostnadsmedvetande.

Bitsim består idag av en samling kompetenta elektronikkonstruktörer som säljer sina kunskaper i egenskap av konsulter eller designhus.

Man är rekommenderad partner för både Altera och Xlinx som FPGA-experter. Och företagets anpassningsbara grafik-IP Badge finns i både Alteras och Xilinx IP-kataloger.

Företaget sätter sig som konsult hos kunder som snabbt vill öka sina resurser. Eller så tar man som designhus ledningen för hela projekt.

- Kunden skriver en specifikation. Ibland får vi till och med bara läsa en idé, och så får vi sätta oss ner själva och göra specen, berättar Anders Sivard.

Skar ner på ägarna

De flesta i personalen är delägare i företaget.

- Det ökade förståelsen för nedskärningarna under lågkonjunkturen, säger Anders Sivard.

En del av de uppsagda fortsatte att vara delägare. Och ytterligare andra har återanställts nu när konjunkturen vänt.

Kontor finns i Uppsala, Lund, Uppsala, Växjö och Stockholm. Göteborg står på tur.

Sedan förra verksamhetsåret har företaget ökat dramatiskt, från 23 till 33 personer.

- Och det har gått jättebra, säger Anders Sivard.

- Skulle vi bara vara ett designhus hade det kanske varit för betungande. Men många av oss går in direkt som konsulter hos kunderna, och då fungerar det smidigt att växa.

Växer ni till och med på beställning, när ni inte har det kunden söker?

- Nej så långt har det inte gått. Vi växer med behovet, men inte så extremt konkret, säger Anders Sivard.

När Elektroniktidningen uppmärksammade Bitsim senast låg en produkt i fokus: Badge - en anpassningsbar IP-kärna som ersätter grafikstyrkretsar.

Den enes död den andres bröd. Ordspråket gäller i allra högsta grad för Badge.

När end-of-life-tiden för en grafikstyrkrets passerats är Bitsim räddaren i nöden med sin FPGA-IP.

Nischen är lönsam. Grafikstyrkretsar lever korta liv.

- Också FPGA-kretsar kommer ut i nya versioner, men vår IP finns då kvar och kan lyftas över till de nya kretsarna, säger Anders Sivard.

- Badge rider på FPGA-vågen. Det finns helt nya möjlighetet att använda FPGA:er nu när priset sjunker. De kommer in i segment som tidigare varit uteslutna.

Inom telekom är FPGA-tekniken redan stor. Nu kommer turen enligt Anders Sivard till konsumentelektronik och fordonsselektronik.

Osynlig kund

När konstruktören lockats över till en FPGA-lösning blir det plötsligt också möjligt att växa i funktionalitet utan att blanda in fler komponenter, genom att addera mjuka funktioner i överblivna grindar i logiknätet.

- Vidareutvecklingsutrymmet är nyckeln. Man vill kanske ha en ny variant av sin produkt, men med en annorlunda bestyckning. Då kan man återanvända 90 procent av sin gamla konstruktion.

Kunderna för Badge sitter inte bara i Sverige.

- Det har blivit en bra internationell produkt.

Den senaste kunden var så internationell att den var osynlig i Stockholm. Ett amerikanskt företag behövde Badge i skärmen till en elektronisk röstningsterminal.

- Allt gick via epost och telefon. Det var ett snabbt projekt. Vi vet inte ens hur de ser ut, ler Anders Sivard.

Grafikområden som Bitsim och Badge däremot har fortsatt att säga nej till, hittills, är spel och mobiltelefoni. Det finns flera andra företag som satsar stora resurser på att optimera asicar för grafik i dessa tillämpningar.

- Vi skulle behöva ha en mycket större utvecklingsavdelning för att kunna ägna oss åt sådana segment.

Idag är Badge inne i en ny generation med integrerad video som kan blandas med grafiken.

- Digital video har tidigare bara funnits i professionell videoutrustning och konsumentelektronik. Men nu kommer det mer och mer in i industri och fordon, säger Anders Sivard.

Tillämpningarna kan ha både en och flera kameror. En tillämpning är fordonsvideo med grafisk information.

- Och det finns en stor potential på medicintekniksidan för att förbättra instrumentens displayer, säger Anders Sivard.

Bitsim har en medicinkund för Badge som gör hjälpmedel för patienter med syrebrist på grund av snarkproblem. Med Badge får den en större bildskärm, med färg.

Stolt över korten

Badge är en produkt som gett Bitsim en alternativ inkomsmöjlighet. Och Bitsim är stolt över den. Men produkter är inte Bitsims huvuverksamhet. Man är ett design- och konsulthus.

Hårdvarorna företaget tar fram, används som en plattform till kundernas produkter.

- I vissa fall behåller vi rätten och produktägandet, säger Anders Sivard.

- Men i grunden är vi ett designhus. Vi gör inte egna produkter utan erbjuder kunskap.

Trots detta, när Anders Sivard ska posera för fotografering blir det tillsammans med en ny produkt, ett signalkort.

Och när han berättar om verksamheten slinker samtalet snabbt in på det nya signalkortet igen.

Intervjun avbryts i nära en halvtimme medan Anders Sivard kallar in expert efter expert, per telefon eller levande, som klarlägger alla aspekter för en artigt frågande reporter.

Signalkortet är bestyckat med snabba AD- och DA-omvandlare i CMOS. Plus senaste generationens FPGA, en Xilinx Virtex-4. Kortet kan hantera hela 3 miljarder samplingar per sekund.

Utmaningen i konstruktionsarbetet låg i den komplicerade layout som krävs för att hantera de höga signalfrekvenserna och för att synkronisera de parallella datakanalerna.

Snabbaste sorterns datainsamling och analys är möjlig. Eller vågformsgenerering för exempelvis radar, sonar eller mikrovågor. Eller tillämpningar som att ta högupplösta "fingeravtryck" på radiosignaler nedblandade till en gigahertz.

Kortet heter Ultra High-Speed Acquisition Board (UHAB) och används hos kund idag.

Fler asicar utan Ericsson

Badge och UHAB har sin intelligens i FPGA:er. Och UHAB är ett mästarprov i kretskortskonstruktion.

Men Bitsim utvecklar även asicar - till glädje för er som trodde att det var en utdöd verksamhet i Sverige.

- Vi är starka på asicar. De tjugo av oss som gör asickonstruktion har i snitt tio års erfarenhet, säger Anders Sivard.

- Under nedgången tänkte alla att nästan ingen längre kommer att ha råd att utveckla asicar, det kommer endast att kunna göras i stora kvantiteter. Men faktum är att asicområdet har expanderat efter att högkonjunkturern startade igen.

- Även under lågkonjunkturen jobbade vi faktiskt hela tiden med asicutveckling.

Telekom var Bitsims första nisch, med Ericsson som kund. Med andra ord ett mardrömsläge för att drabbas av Ericssons nedskärningar.

Men det var nästan som om resultatet snarare blev tvärtom. De nedskurna människorna bildade egna verksamheter eller blev lokala experter för utländska företag.

Så summan av lågkonjunkturen blev ett ökat antal högtekniska projekt i Sverige. Och fler asicutvecklande företag, särskilt inom trådlös kommunikation.

Och fler kunder till Bitsim.

- Vi ser idag ett ökande antal företag som utvecklar asicar både i Stockholm och Lund, till exempel Switchcore, Nanoradio, Cambridge Silicon Radio och Catena.

Till asicens glädje växer just nu också elektronikområdet med nya slutprodukter.

- Så asicområdet är inte så dött som det påstås, säger Anders Sivard.

Ericsson finns kvar som Bitsims största kund. Bitsim tillhör fåtalet som har ramavtal med jätten.

Utöver telekom var industri ett av Bitsims första tillämpningsområden. Sedan dess har man vidgat sig.

- Medicinteknik kommer vi att växa mer inom, säger Anders Sivard.

Mer elektronik i vapnen

- Automotive har vi tidigare valt bort, delvis eftersom vi inte funnits i Göteborg. Men nu är läget nytt och vi jobbar med Badge i ett sådant projekt.

- Och det är ett riktigt bra drag i försvarssidan. Man kunde kanske inte tro det med tanke på nedskärningarna. Men eftersom andelen elektronik i projekten blir större och större finns mer pengar för utveckling.

Och så finns pengar utomlands. Både USA och Europa är stora militära kunder.

- Svenska företag har lyckats med internationaliseringen, konstaterar Anders Sivard.

Bitsim har också en mjuk sida där man bland annat konverterar kommersiella operativsystem, som VxWorks, till Linux.

- Det känns som om Linux kommer starkt nu - det känns inte ens som en nyhet längre.

Men programutvecklingen ser Anders Sivard bara som ett komplement till elektronikutvecklingen.

- Något mjukvarhus kommer vi inte att utvecklas till, nej.