About / Advertise
Spinntronikföretaget NM Spintronics byter namn till Spintronix. Företaget har också bytt legal hemvist till Storbritannien och tagit in mer riskkapital.
För tredje gången byter nu spinntronikföretaget som ska kommersialisera KTH-professorerna Venkat Rao och Börje Johanssons upptäckter inom spinntroniken namn. Företaget startade 1999 som Nilsson Materials för att 2005 byta namn till NM Spintronics. Nu är det dags igen, det nya namnet är Spintronix.– Det beror på att vi inte kunde ha kvar namnet när vi startade i England, säger Bo Wikström på Spintronix.
Att England är viktigt beror dels på att kapitalanskaffningen nu sker där, och inte som tidigare i Sverige. Dessutom planerar ledningen bakom Spintronix att börsnotera bolaget på den engelska småbolagslistan AIM.
– Vi hade startat ett bolag i England med namnet NM Spintronics men bankerna vi fick hjälp av ville utgå från ett rent bolag som de startade själva och då var namnet NM Spintronics redan upptaget.
4 Mbit MRAM från Freescale
– Om man räknar både anställda och konsulter har vi tio personer som arbetar för bolaget, säger Bo Wikström.
Till det kan läggas ett antal forskare på KTH och i Uppsala som betalas med statliga medel.
Företaget har nyligen tagit in 1,2 miljoner pund efter omkostnader, vilket kan läggas till den miljon pund företaget fick in i april i fjol.
Spintronix har dock fortfarande inte krokat några kunder.
- Vi pratar med alla de stora halvledarleverantörerna, och vi närmar oss ett licensavtal med stormsteg, sade Bo Wikström till Elektroniktidningen för två år sedan.
Hans prognos hösten 2005 var att det skulle kunna finnas MRAM baserade på företagets teknik inom 1,5 till 2 år.
- Sedan dess har vi gjort flera genombrott och kan idag komponera material på ett helt annat sätt, säger han nu till Elektroniktidningen.
Fortfarande är det MRAM som är det primära målet även om tekniken har potential inom en rad andra områden. Tanken är dock inte att tillverka egna minnen utan att licensiera tekniken till någon halvledartillverkare.
- Vi har en fungerande minnescell som är cirka en kvadratmikrometer stor men det sker en successiv reduktion av storleken. Vi har gjort separatmätningar på materialet ner till en halv mikrometer, säger Bo Wikström.
Och det är dit någonstans man måste komma för att tekniken ska få någon större kommersiell betydelse.
Förts ut med kommersiella MRAM-minnen var Freescale som sommaren 2006 lanserade ett MRAM på 4 Mbit. Företaget har inte berättat hur stor själva minnescellen är men räknar man baklänges utgående från kretsens storlek hamnar man på drygt en kvadratmillimeter.
Spintronix har så klart siktet betydligt högre ställt.
- Vi siktar på 4 Gbit säger Bo Wikström.
För att komma dit behövs mer pengar och i nästa omgång räknar Bo Wikström med att ta in ytterligare 3 miljoner pund. Därtill ska den påföljande börsintroduktionen ge mellan fem och tio miljoner pund.
Om vi någonsin får se några fungerande MRAM baserade på Spintronix material är än så länge ovisst, men området är hett. Det visas inte minst av att franska uppstartsföretaget Crocus tagit in 17 miljoner dollar i juni förra året och att kanadensiska Micromem nu arbetar på att ta in 8,5 miljoner dollar.
Flera av de stora halvledarföretagen inklusive IBM och Toshiba bedriver utveckling inom området.
Läs även: 13,5 miljoner kronor till svenskt spinntronikföretag
