JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Magnus är ensam elektronikingenjör i valet

Magnus är ensam elektronikingenjör i valet

På valsedlarna till höstens riksdagsval finns bara en person med titeln elektronikingenjör – Magnus Kindbom (C), idag statssekreterare i jordbruksdepartementet men med en bakgrund som elektronikingenjör på Ericsson och teknikledare för elektronikutveckling på Bombardier. Elektroniktidningen ringde upp honom.
Visste du att du var ensam elektronikingenjör i riksdagsvalet?

– Nej, det gjorde mig lite förvånad. Och det är synd, för det behövs fler ingenjörer i riksdagen, fler som har bakgrund i den privata sektorn och fler som har insikten att det krävs företag för att det ska bli nya jobb.

Varför är det så få ingenjörer i riksdagen?

– Det är en svår fråga, men jag tror att som ingenjör har man direkt påverkan på det mesta i ens arbete, och i diskussionerna är det mycket rationellt tänkande som styr.

– Så är det inte alltid i politiken. Det går inte alltid så fort, och det kan vara frustrerande ibland. Och det är inte alltid självklart varför människor i ens omgivning har vissa åsikter, det är ofta mer känslor som styr.

– Men många ingenjörer är intresserade av politik - det vet jag från alla diskussioner runt fikabord på både Ericsson och Bombardier.

Varför blev du politiker?

– Jag har alltid varit engagerad, inte minst i miljöfrågor.

Varför ska man kryssa just dig?

–  Om man vill ha in en person som tycker att jobb skapas genom livskraftiga företag, och en teknikoptimist – inte minst inom miljöfrågor – då ska man rösta på mig. Vi har löst det mesta genom teknisk utveckling.  

– Det är viktigt att ge morötter för teknikutveckling, till exempel genom att ge premier för miljöbilar. Men det måste ske på ett teknikneutralt sätt, som genom att sätta utsläppsmål för premierna.

Vilken nytta har du av din elektronikbakgrund? I ditt nuvarande jobb som statssekreterare är det väl inte mycket elektronik?

– Nej, på jordbruksdepartementet finns knappt någon elektronik. Det jag har nytta av är mer det jag lärde om projektarbete, och om verkställande. Och jag har insikt i hur företag fungerar, och hur viktigt det är att vi ska kunna konkurrera om vi ska behålla jobben här i landet.

Har du haft någon nytta av ditt politiska engagemang under tiden som elektronikingenjör?

– Jodå, jag lärde mig en del om ledarskap, och tror mig ha en förmåga att lyssna och få ihop åsikter.

Tror du att du kommer in i riksdagen?

– Jag hinner inte med att bedriva någon personvalskampanj, och står rätt långt ner på listan, så det är väl tveksamt denna gång.

Men om du inte kommer in i riksdagen, vad ska du då göra efter valet?

– Om alliansen vinner så hoppas jag få ett politiskt uppdrag. Om inte så kan jag absolut tänka mig att börja jobba med elektronik igen. Ända sedan mellanstadiet, då jag hade elektroniklådan "Den lille elektrikern" har jag vetat att jag skulle bli elektronikingenjör. Och jag saknar elektroniken en hel del.

Foto: Anna Molander

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Rainer Raitasuo

Rainer
Raitasuo

+46(0)734-171099 rainer@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)