– Det är ett tvådimensionellt material, mycket tunt och lättanvänt inom nanoteknik. Det har verklig potential för produktion av mycket små transistorer, lysdioder och solceller säger professor Andras Kis på EPFL i ett pressmeddelande.
– I ett 0,65 nm tunt molybdenitskikt kan elektroner röra sig lika lätt som i ett 2 nm tjockt kiselskikt. Dock går det ännu inte att tillverka ett kiselskikt som är lika tunt som ett atomtjockt molybdenitskikt, förklarar han.
Strömförbrukningen i viloläge är än mer imponerande - enligt forskarna bara någon hundratusendel av kiseltransistorer. Molybdenitens bandgap på 1,8 elektronvolt sägs vara idealiskt för ändamålet. Inte minst i jämförelse med grafen, en halvmetall som inte har något bandgap i rent tillstånd.
Molybdenit är vanligt förekommande i naturen och används som ingrediens i stållegeringar och som tillsats i smörjmedel. Men dess halvledande egenskaper har inte studerats ingående.