JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Google vann – dubbelseger mot Oracle
William AlsupDet går inte att upphovsrättsskydda programgränssnitten till Javabiblioteken. Det säger till slut domaren i tvisten mellan Google och Oracle. Därmed har Google segrat i rättegångens båda delar – både vad gäller anklagelserna om upphovsrättsbrott och patentintrång.
I och med att domen fallit återstår nu endast en transportsträcka till slutet av rättegången mellan Google och Oracle.

Oracle stämde i fjol Google för att olovligen ha använt Oracles programspråk Java i sitt operativsystem Android.

Oracle anklagade Google för att både ha brutit mot upphovsrätten och inkräktat på patent.

Patentdelen av stämningen vann Google den 23 maj.

Med ett litet undantag är Googles seger total – Google tros bli skyldig Oracle en liten summa pengar för några filer och nio rader källkod som av misstag under en tid fanns i Googles Javaversion.

Upphovsrättsdelen av rättegången handlade om 37 stycken programbibliotek som finns i Googles implementation av Java. Google har visserligen gjort en helt egen implementation av programbiblioteken, men programgränssnitten behöll Google identiska. Detta för Javautvecklare skulle känna igen sig och lättare kunna portera redan existerande källkod till Androids Java.

Oracle hävdar att Google gör upphovsrättsintrång i dessa programgränssnitt.

Inte på kodtexten i sig, för den är upphovsrättslagen tydlig om att den inte går att skydda. Det går exempelvis inte att upphovsrättsskydda namn, vilket är en viktig del av vad ett programgränssnitt består av.

Istället hävdade Oracle att Google kopierat gränssnittens ”struktur, sekvens och organisation” – alltså de idéer som ligger bakom gränssnittets utformning. Det finns nämligen tidigare domar som visar att ett verk kan vara skyddat mot kopiering även om att kopian inte är bokstavlig.

Enligt domaren hade Google rätt att göra en egen implementation av de 37 biblioteken. Och Google önskan att vara kompatibel, interoperabel, med Oracles Javakod, är enligt domaren också fullt legitim.

Därmed hade Google enligt domaren inget annat val än att använda samma programgränssnitt.

– När det bara existerar ett enda sätt att uttrycka en idé eller en funktion, så har alla rätt att använda det, och ingen kan ha monopol på uttrycket, skriver domaren.

Tidigare under rättegången hade domaren beordrat juryn att ta ställning till om Google gjort upphovsrättsintrång på Javagränssnitten och i så fall på ett skäligt sätt. På den första frågan svarade juryn ”ja” och på den andra frågan var juryn oenig.

Men nu meddelar domaren alltså – efter att ha hållit alla på halster i tre veckor – att det inte ens är teoretiskt möjligt för Google att begå intrånget.

Domaren hade dock en pragmatisk tanke med att tvinga fram det  till synes meningslösa jurybeslutet: det kan återanvändas vid en senare rättegång som därmed kan spara tid.

Domaren, William Alsup, har skrivit en 41 sidor lång förklaring till sin dom. Den texten får mycket beröm på Internet.

– Alsup har faktiskt begripit sakfrågan. Texten känns som en programmerares syn på saken, skriver en kommentator.

Enligt domaren är API:et till Javabiblioteken till sin natur funktionellt snarare än kreativt, och kan därför inte skyddas av upphovsrätt.

Han hänvisar till sektion 102(b) i den amerikanska upphovsrättslagen Copyright Act: ”Upphovsrättsskyddet för ett ursprungligt verk sträcker sig aldrig till idéer, procedurer, processer, system, funktionssätt, koncept, principer eller upptäckter, oavsett i vilken form dessa beskrivs, förklaras, illustreras eller inkorporeras i verket”

Sådana aspekter av ett program kan möjligen skyddas av patent, men inte av upphovsrätt, hävdar domaren.

– Oavsett hur kreativ eller fantasifull en Javametodspecifiktion har skrivits så har hela världen rätt att använda denna metodspecifikation (indata, utdata, parametrar) så länge som själva implementationerna skiljer sig åt, skriver domaren.
 
Domaren påpekar att en konsekvens av att bevilja Oracle upphovsrätt till programgränssnitten skulle vara att denna upphovsrätt då praktiken skulle täcka in källkoden till alla tänkbara implementationer av programgränssnitten.

Oracle går inte helt tomhänt ur striden. Google har bland annat enligt rätten kopierat nio rader programkod. Under denna vecka ska skadeståndsbeloppet fastslås för detta.

En pikant detalj är att de nio raderna kod är skriva av – Google. En Googleprogrammerare gav bort koden till en öppenkodsversion av Java varefter koden år 2004  plockades in i Oracles Java. Fem år senare lade samma Googleprogrammare utan att tänka efter in koden i Googles Java  – och den kopian förvandlades därmed till ett upphovsrättsbrott.

Oracles ersättning för denna blunder blir förmodligen blygsam. Domaren har fnyst åt Oracles krav på ekonomisk ersättning för den enligt honom triviala programkod det handlade om – domaren har under rättegången lärt sig programmera i Java, vilket gett honom ytterligare respekt på Internet.

Oracle kommer att överklaga beslutet. Enligt Oracle ”underminerar domen skyddet för innovationer och uppfinningar”.

Oracle hävdar att Google med sin Javaimplementation medvetet ville fragmentera Java – splittra upp det i olika inkompatibla versioner.

– Under denna rättegång har Oracle gjort en stor sak av detta problem – ibland har man nästan fått intrycket att om Google bara hade kopierat samtliga 166 Java-API-paket, så hade Oracle inte stämt Google, skriver domaren.

– Fragmentering är visserligen ett fullständigt legitimt affärsproblem. Men detta säger oss ingenting om huruvida Google behövde en licens eller inte, skriver domaren.

Enligt domaren är Oracles oro för fragmentering intressant, men på ett sätt som snarast går emot Oracles övriga argumentering. Oron illustrerar att tvisten gäller Javas funktionalitet och funktionssätt, vilket är aspekter som inte täcks in av upphovsrätten.
MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Anne-Charlotte Lantz

Anne-Charlotte
Lantz

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)