De flesta miljöredovisningar är för slätstrukna. De konkreta, kvantifierade målen saknas ofta.

En av de bästa inom elektronikbranschen kommer från brittiska BT, enligt revisionsbyrån Deloitte & Touche som specialiserat sig på miljöredovisning.

I teleoperatören BTs omfångsrika miljöredovisning fylls sida efter sida av kvantifierade mål för miljöarbetet. Bara inköpen av papper upptar flera sidor. Bland annat berättar miljöredovisningen att allt papper för räkningar och kuvert numera uppfyller BTs miljöspecifikationer, men att BT misslyckats med en utvärdering av returpapper för datorer och kopieringsmaskiner. Skriften innehåller alltså både bu och bä för den egna verksamheten, och samtidigt är målen sådana att det går att se om företaget lever upp till sina åtaganden.

BTs redovisning är ovanlig. De flesta företag nöjer sig med svepande formuleringar om att företagsledningen är engagerad och att företaget tar sitt ansvar.

En av de tunnare redovisningarna kommer från Ericsson. Här är ett av de få konkreta löftena att Ericsson ska följa lagarna, de svenska lagarna om andra saknas. I övrigt handlar redovisningen mest om enstaka och spridda åtgärder som att företaget arbetar med framtagning av nya standarder och att några produkter gått igenom livscykelanalys. Mer reklam än något att verkligen bita i alltså.

En bättre redovisning kommer från Electrolux. Den är betydligt tjockare än Ericssons, och här finns ett tydligare resonemang kring en miljöstrategi. Men även Electrolux miljöredovisning är vag när det gäller att sätta mål för framtiden.

Analytikernas önskelista

Eftersom miljö verkligen är en viktig fråga börjar de som arbetar med att granska företag, nämligen finansanalytikerna, att klaga. För det som är viktigt brukar kosta. Analytikerna vill givetvis veta hur mycket. Och om miljö nu är en strategisk fråga för företaget, vilken strategi gäller då, och hur står den sig i förhållande till konkurrenternas?

Sveriges Finansanalytikers Förening har gjort en önskelista på vad de vill att en redovisning av miljö i en årsredovisning ska innehålla. Eftersom informationen i årsredovisningen oftast är en sammanfattning av miljöredovisningen kan finansanalytikernas önskemål ge en fingervisning om vad som borde stå i miljöredovisningarna.

Högt uppe på listan finns fakta istället för vaga uttalanden. Och så en strategi förstås, och siffror: för kostnader för att ta hand om miljöskador, kostnader för försäkringar mot miljörisker, energiförbrukning, råvaruförbrukning och så vidare.

Revisionsbyrån Deloitte & Touche har gått igenom miljöinformationen i ett antal årsredovisningar och jämfört med finansanalytikernas rekommendationer. Inga företag är ens i närheten av att uppfylla alla kraven. Bäst är de branscher som belastar miljön mycket och där pressen från omgivningen följaktligen är störst. Det kan bland annat förklara varför Ericssons redovisning är så bristfällig: elektronikföretagen har helt enkelt inte behövt fundera över problemen lika mycket som skogsföretag som Stora eller transportföretag som Volvo som fått fler poäng av Deloitte & Touche.



Miljöledningssystem behövs


Men Ericsson ska bli bättre, berättar Mats-Olov Hedblom, miljöchef. I den miljöredovisning som just nu är under tryckning kommer företaget bland annat att lova att inför år 2000 ska alla koncernens organisationer ha infört miljöledningssystemet ISO 14001. Och miljöpolicyn, som inleds med att Ericsson ska följa lagen, ska revideras även om det inte kommer att synas förrän i följande års redovisning.

- Vi är ju i ett inledningsskede, förklarar Mats-Olov Hedblom.

Nils-Holger Jansson på Deloitte & Touche menar att bristerna bland annat beror på att företagen inte har färdigutvecklade miljöledningssystem. De saknar helt enkelt helhetsgrepp på verksamheten och därmed underlag för några säkra löften.

Och vad gäller bristen på miljöstrategier så saknas det än så länge ett språk, ett sätt att tänka och tala, som kopplar ihop affärer och miljö. Men det är alltså vad Deloitte & Touche med flera ska ändra på.

Kerstin Lundell