Stefan mikrokodar sin egen Javatolk

Med hjälp av en mikroprogrammerad Javatolk ska Stefan Blixt i Järfälla ta fram en styrkrets i världsklass till framtidens multikontorsmaskin

I ett knallblått höghus i Järfälla sitter entreprenören Stefan Blixt, en man med stora planer. Hans företag Imsys är på god väg att ta fram en styrkrets som ska driva den nya tidens kontorsmaskiner som kan göra allt - faxa, kopiera, scanna, skriva ut och kommunicera med omvärlden.

Tillämpningen ska bli tiofalt snabbare än konkurrenterna utan att bli dyrare, och den ska programmeras Java.

Inte för att Java i sig är snabbare än något annat. Men på Imsys tänker man utnyttja det faktum att Java kompileras i två steg, först till ett mellanformat kallat bytekod som därefter tolkas till något exekverbart.

Tolken ingår i det som kallas JVM, Java Virtual Machine, och det är den som Stefan Blixt är övertygad om kan göras snabbare i Imsys egen processor än i andra .

- Vi ska göra en mikrokodad JVM. Då kan bytekoden köras mycket snabbare eftersom den blir en del av maskinens egen instruktionsrepertoar, säger han.

- Det är egentligen inte så svårt, tekniskt sett har vi gjort något liknande förut, säger han och får det hela att låta som en barnlek.

Och det kanske det är för en man som gjort 5-6 processorer förut, och som mikrokodade en p-kod-interpretator för Pascal på 1980-talet. Stefan, som har konstruerat hårdvara sedan Stansaabs tid, menar att Java är både effektivt som språk och enkelt att lära sig. Och Anders Gradén, programmerare på Imsys, håller med.

- Det blir nog inga problem att få JVM-delen att fungera från början, säger han.

Provexemplar i vår

Uppenbarligen finns folk som tror på företagets idéer. Stefan Blixt vill inte nämna någon kund vid namn, men han tror på en upplaga på hundratusentals exemplar per år. Och företaget har fått en ansenlig peng från EU för att ta fram själva kretsen. De första provexemplaren ska komma i mars-april.

Kretsen blir i sin första version en grindmatris på 16 000 grindar med två minnesbanker om vardera 256 byte integrerade. Det kanske inte låter så upphetsande, men just det faktum att kretsen är liten medför låg kostnad och låg effektförbrukning. Kretsen ska tillverkas i 0,6 μm CMOS, klockas med 66 MHz och ha 32 bitars ordbredd internt.

Det intressanta är mikroprogrammerbarheten och den stora mängd färdig mikrokod som företaget har, som bland annat klarar att hantera parallella mikrokodade processer.

Maximal nytta per omslag

Stora dataflöden kan bearbetas extremt effektivt eftersom de programmerats så nära hårdvaran som möjligt. Man slipper de tidsförluster som uppstår då vanliga processorinstruktioner hämtas och tolkas. Och man slipper begränsa sig till vad de vanliga instruktionerna kan utföra.

- Tanken är att få ut maximal nytta per transistoromslag, säger Stefan.

Han har bråttom. Eventuellt ska något, ännu hemligt, visas upp på CeBit-mässan i mars.

Serietillverkningen ska förhoppningsvis komma igång i mitten av 1997. En hel del arbete återstår. Men Stefan och hans medarbetare är helt övertygade om att Java är utmärkt för inbyggda tilllämpningar.

- Java är framtidssäkert. Kompilerade Javaprogram kan överföras till och köras på alla maskiner under alla operativsystem. Och i en framtid när alla kommunicerar med alla så kan ju inte variationer i hårdvara få ställa till några problem.

Som sagt, han har en förmåga att få allting att låta så enkelt.

Adam Edström