Mikromekanik får eget Eurekaprogram

Ett stort industriellt forskningsprogram inom mikrosystemteknik ska minska de japanska och amerikanska företagens försprång.

Eurimus, som programmet heter, försöker nu värva svenska deltagare.

Med en total budget på hela 3,5 miljarder kronor under fem år, ska forskningsprogrammet Eurimus stärka europeiska företags konkurrenskraft inom mikromekanik, eller mikrosystemteknik som det benämns inom den europeiska industrin.

Idén är att tussa ihop europeiska företag som har gemensamma forskningsintressen på området, och sedan låta dem tigga pengar i sina egna länder. Genom att flera delar på notan går kostnaden ner.

Runt 60 personer besökte svenska Nuteks presentation av programmet förra veckan, så intresset för ämnet tycks ganska stort. Hur många som hakar på forskningsprogrammet återstår sedan att se.

Eurimus syfte är att stödja produktutveckling för att få ut nya produkter på marknaden. De företag som vill få sina projekt stämplade som Eurimusprojekt måste därför redogöra för vem som så småningom kommer att köpa produkten och vem som skulle kunna sköta tillverkningen.

lån och bidrag

Företag kan få fördelaktiga lån samt bidrag till förberedelserna. Storleken på lån och bidrag beror inte bara på kostnaden för huvudfunktionerna, utan också för kapsling, programvara, testbarhet och annat som avgör hur produkten tas emot. Förebilden för Eurimus är halvledarprogrammen Jessi och Medea, som tycks ha hjälpt till att minska USAs försprång på halvledarområdet.

Det tycks råda nybyggaranda bland dem som är intresserade av mikrosystemtekniken. Pengar finns att tjäna för den som bara kommer på bra sätt att använda sig av den - så går snacket i alla fall. Redan idag finns små trycksensorer som kan bidra till att hindra infarkter, och Uppsalaföretaget Piezomotor har utvecklat en centimeterstor motor som lyfter 300 gånger sin egen vikt. Inom en snar framtid kan tekniken ge decimeterstora rymdsatelliter och bilsystem som undviker krockar automatiskt.

Begreppet mikrosystemteknik talar egentligen bara om att det handlar om små system med någon mekanisk funktion (exempelvis en sensor), kombinerad med signalbehandling eller logik. Men ofta görs de mikromekaniska funktionerna i kisel, precis som de elektroniska.

De helt dominerande tillämpningarna för mikrosystem idag är skrivarhuvuden för bläckstrålar, och läs- och skrivhuvuden för hårddiskar. Därför är USA och Japan särklassigt störst på marknaden. I Norden finns bland annat två tillverkare av sensorer för krockkuddar: VTI Hamlin i Finland och Sensonor i Norge.

Alexander Kristofersson

Eureka borgar för kvalitet

Eurimusprogrammet ingår i Eureka, ett forskningssamarbete där de flesta av Europas länder är med, inte bara EU-länder.

Fördelarna med att klassas som Eurekaprojekt kan vara att andra ser det som en kvalitetsstämpel, att man kan få bidrag till 15 procent av projektkostnaden (definitionsfasbidrag), samt lån som täcker hälften av kostnaden av genomförandet, (utom för storföretag). Forskningsinstitut får större fördelar.

Pengarna till bidrag och lån kommer från svenska staten genom Nutek. EU- kommissionen bidrar inte.

AK