Fortsatt brist på flash och tantaler

Komponentbristen från i fjol håller i sig under hela året. Värst är det för tantaler och flashminnen.

Bristen på en liten tantalkondensator stoppade Ericssons jättelika mobiltelefonfabrik i Kumla under en dag i höstas. Och av Motorolas årsbokslut för förra året framgår att företaget kunde ha producerat ännu fler mobiltelefoner om det inte varit för bristen på komponenter. Exakt vilka komponenter det rör sig om vill företaget inte berätta men en talesman säger att det inte i första hand handlar om egentillverkade komponenter.

Världens största kontraktstillverkare, amerikanska Solectron, talar mer i klartext i sitt bokslut från den 14 december. Där framgår att företagets omsättning kunde ha varit 100 miljoner dollar högre om inte bristen på kondensatorer och flashminnen begränsat produktionen av mobiltelefoner och bärbara datorer.

Många komponenttillverkare verkar tagna på sängen av den kraftiga svängningen i efterfrågan.

- Det är den mest explosiva ökningen som jag sett under hela min karriär, sa ST Microelectronics mångårige vd och koncernchef Pasquale Pistorio när han presenterade koncernens bokslut för 1999.

Fransk-italienska ST har slagit i kapacitetstaket för alla typer av komponenter och räknar inte med att komma ifatt efterfrågan förrän mot slutet av året.

Tongångarna är desamma hos AMD:

- Vi har redan sålt slut på årets produktion av flashminnen och får säga nej till nya kunder, säger Bo Molander som är marknadschef på AMD i Sverige.

- Vi har infört en kvotering vilket innebär att småkunderna får cirka 30 procent av vad de beställt medan de stora kunderna får 60 till 80 procent av sina beställningar.

Bristen gäller alla typer av flashminnen och den har också lett till att priserna gått upp.

- Priserna ökade under tredje och fjärde kvartalet och är nu tillbaka på samma nivå som i början av 1998.

För AMDs andra storsäljare är läget bättre:

- På processorer är det en ganska bra balans mellan tillgång och efterfrågan, säger Bo Molander.

Mobiler och musik

Bilden hos konkurrenten Intel är likartad:

- Vi möter de åtagande vi gjort men måste tacka nej till nya affärer, säger Benny Ginman på Intels Münchenkontor.

Det finns två grundtyper av flashminnen, NOR och NAND. NOR-minnen används framför allt för att lagra kod i till exempel mobiltelefoner. NAND-minnena används för att lagra data, till exempel musikfiler i MP3-spelare.

- Just nu växer bägge områdena starkt, säger Benny Ginman.

Även DRAM-marknaden är på väg mot en bristsituation. Åtminstone om man ska tro analytikerna på Dataquest som förutspår fortsatt stigande priser och större efterfrågan än utbud under de kommande två åren.

- Det är en ansträngd leveranssituation, säger Lars Gundersen på den multinationella komponetdistributören Arrow.

- Vi tycker själva att vi kan leverera till de kunder vi har åtaganden till, men vi kan inte ta nya kunder, säger han.

Ericsson inte drabbat

Mobiltelefonmarknaden slukar runt 40 procent av alla flashminnen men bristen ser inte ut att påverka Ericsson nämnvärt.

- Det är ansträngt på vissa komponenttyper men vi har goda förhoppningar att lösa det här utan att det påverkar oss, säger Bo Westerberg som är inköpsdirektör på Erikssonkoncernen.

- Det dyker alltid upp akuta situationer men ju längre in på året vi kommer desto färre lär det bli.

Det är i första hand tantalkondensatorer som ställer till problem för Ericsson medan företaget får flashminnen i tillräcklig omfattning.

- Peppar peppar håller vi oss flytande där. Jag tror att det är våra långsiktiga relationer med leverantörerna som gynnar oss, säger Bo Westerberg.

Per Henricsson