JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Kretsar för bluetooth
Bluetooth, ett av förra årets verkliga modebegrepp, ser i år ut att ta steget från hype till ettor och nollor i kommersiella projekt.

Minst sex halvledartillverkare säljer eller lovar att inom kort börja sälja kretsar. Och kunder finns det gott om - nära 1 400 företag är numera med i Bluetooths stödgrupp.



Sällan har väl en teknik fått så mycken uppmärksamhet som Bluetooth, trots att inga produkter börjat säljas. Men Bluetooths löfte att klippa banden mellan olika apparater som mobiltelefon, headset, bärbara datorer, faxar eller skrivare har fått en uppbackning som saknar motstycke. Räknaren på Bluetooths hemsida, som visar antalet medlemsföretag, verkar uppdateras varje vecka och visar i skrivande stund på 1 371 medlemsföretag.

En förklaring till den höga uppslutningen är att man måste bli medlem för att kunna få fri tillgång till tekniken, som till vissa delar är skyddad av patent. Genom att bli medlem avsäger man sig också möjligheten att blockera Bluetooth med egna patent. Däremot är det fritt fram att skydda sina idéer på hur Bluetooth kan användas med patent.

Om Bluetooth var en "hype" under fjolåret så lär den bli krass verklighet för många under detta år. Inte för att den kommer att sitta i särskilt många produkter, men utvecklingsarbetet lär bli desto intensivare. Redan under fjolåret lanserades de första kretsarna med tillhörande utvecklingspaket och trots att priset låg runt 120 000 till 150 000 kronor gick de åt snabbare än pionjärerna Ericsson och Philips kunde leverera.

I år lär detta delikata problem vara över och priset på utvecklingshjälpmedlen kommer också sjunka. Dels beroende på ökad konkurrens men också på att det kommer enklare därmed billigare utvecklingspaket.

Utbudet av kretsar ökar också snabbt. Förutom Ericsson och Philips är många fler på gång, bland annat Atmel, Lucent, ST Microelectronics och Cambridge Silicon Radio. I vassen lurar även Intel som visat upp tekniken men inte vill säga om man ska tillverka egna kretsar eller ej. Hur man än väljer att räkna så spås halvledarkretsar för Bluetooth bli en mångmiljardmarknad inom några år.



Mest programmering


Hur svårt är det då att lägga till Bluetooth till en befintlig produkt?

Svaret beror på vilka förkunskaper man har, hur snabbt man vill bli klar, hur liten och billig man vill att Bluetoothdelen ska vara och hur mycket man vill göra själv. Men i den bästa av världar ska det inte vara svårare att addera Bluetooth än att lägga till ett annat gränssnitt, lovar tillverkarna.

Den som använder något av startpaketen kan få igång en tillämpning på en vecka. Men sen är det en hel del jobb kvar innan man kan sätta på den officiella blå loggan och börja sälja produkten.

I princip består Bluetooth alltid av en radiodel, en basbandsdel och ett minne. Till det kommer en antenn och ett tillämpningsprogram som antagligen körs på den befintliga processorn.



Olika vägar


Den som snabbt vill få fram en produkt kan köpa en komplett Bluetoothmodul. Den blir visserligen lite större och komponentkostnaden blir högre men samtidigt så minimerar man riskerna.

Om kravet istället är att Bluetoothdelen ska vara så liten och billig som möjligt kan man nöja sig med att köpa en radiokrets eller den kompletta radiomodulen. Basbandsdelen kan sedan integreras i en asic eller så kan man utnyttja befintlig processorkraft och minne.

Det senare passar till exempel datortillverkare som har gott om bägge varorna. Även om Intel inte ville avslöja vilken teknik som dolde sig under skalet vid demonstrationen av Bluetooth i december, kan man gissa att protokollet exekverades av datorns Pentiumprocessor och att företaget använde en radiomodul från Ericsson Components.

Alla komponenttillverkare har som mål att integrera basbandsdelen och rf-delen i en och samma krets. Aggressivast är brittiska Cambridge Silicon Radio som går direkt på denna lösning. Företagets enkretslöning tillverkas i ren CMOS och de första exemplaren ska komma i februari. Även ST har valt detta spår men ligger några månader efter och fler lär följa efter eftersom det långsiktiga målet är att en komplett Bluetoothenhet ska kosta under 10 dollar.



Flera tester


Eftersom Bluetooth baseras på radiokommunikation måste produkterna som Bluetooth byggs in i typgodkännas. Flera komponenttillverkare har därför aviserat att de kommer att låta typgodkänna sina radiokretsar, allt för att underlätta för kunderna. Men även om man nu väljer en färdig, typgodkänd radiomodul så måste man ändå får den kompletta produkten typgodkänd. Chansen att det ska gå smärtfritt är givetvis större om de ingående delarna redan är typgodkända men någon garanti är det inte.

I Sverige kommer bland annat Semko att testa radioegenskaperna men det är Post och Telestyrelsen, PTS, som ger tillstånd. Förfarandet ändras dock den 1 april.

Kravet på att Bluetoothradion måste mätas upp finns kvar men det räcker med att meddela PTS att man ska marknadssätta produkten. Fyra veckor senare är det fritt fram att sälja produkten. Tanken är att respektive lands PTS:er ska sköta marknadskontrollen. Dessa kan då begära in mätresultaten eller utföra egna mätningar.

För att få sätta på den officiella blå loggan krävs dessutom att produkten är testad enligt Bluetooths eget certifieringsprogram som ska garantera att produkten fungerar ihop med andra Bluetoothprodukter.

Vilken teknisk lösning man än väljer är det ändå en bra start att ladda ner specifikationen från Bluetooths hemsida. Den är uppdelad i två delar, en om kärnan på 1 082 sidor och en om olika användarprofiler på 440 sidor.

I den senare kan leta upp sin tillämpning och se vilka krav som ställs. Det finns också generiska profiler för den som tänkt ut nya tillämpningar för Bluetooth.

Användarprofilerna är också nödvändiga att läsa innan man sätter igång att programmera. För även om man slipper konstruera hårdvara så är programmering en bit man inte kan komma undan.n

Per Henricsson

www.bluetooth.com

www.eGroups.com/group/bluetooth

MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Anne-Charlotte Lantz

Anne-Charlotte
Lantz

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)