Börja med elektronik på högstadiet och starta omedelbart en mikrodatorlinje där eleverna utbildas till entreprenörer. Då kan skolan göra det den ska, nämligen förse industrin med kompetent folk.

Det säger Jerzy Muszynski, lärare i elektronik på Lindholmens gymnasium i Göteborg.


Det är ingen överdrift att säga att Jerzy Muszynski är kritisk till elektronikutbildningen i den svenska skolan. Kritiken är han i och för sig inte ensam om i lärarkåren. Men då många av hans kollegor mer eller mindre resignerat jobbar vidare i samma hjulspår sprudlar Jerzy av idéer och tankar om hur saker och ting skulle kunna bli bättre. Och visionerna skäms inte för sig.

- Om skolan fick rätt chanser skulle vi kunna starta hundratals elektronikföretag här i landet varje år, säger han.

Många av de ändringar han föreslår är inte särskilt radikala - de ryms definitivt inom ramen för normal studiegång. I stor utsträckning handlar det om att höja elektronik till samma status som matematik och svenska.

- Samverkan mellan likström och växelström i en stabiliserad transistorförstärkare ska vara lika viktigt att lära sig som parallellhandlingarna i berömda romaner.

Ska man nå dithän gäller det dock att börja i tid. Låta flickor och pojkar på dagis få skruva isär uttjänta faxar och telefoner, och skapa något nytt av delarna - leksaker, mobiler eller konstverk. Börja med lekfull elektronikutbildning som tillval redan på högstadiet.

Då skapas också förutsättningarna för ett seriöst gymnasieprogram med nationella prov och sådant som signalprocessorer och kiselkonstruktion på schemat.

För att kickstarta utvecklingen i den riktningen skulle Jerzy Muszynski vilja se en särskild mikrodatorlinje, helst treårig med en tvåårig fortsättning på högskolenivå. Eleverna där ska bli entreprenörer, kunna starta företag och leva på den produkt de utvecklat under studietiden.

- När eleverna kommer körande i sina drömmars Porsche eller Ferrari, då har vi lyckats, säger han.

- Det gäller att släppa loss ungdomarnas kreativitet och arbetslust så att de finner kunskap i skolan som stämmer med deras egna mål.

- Ibland får man smuggla in kunskaperna i elevernas medvetande. Då märker de inte att det är svårt.

Utbildningen skulle omfatta allt från kraftelektronik, elmotorer, asicmetodik och VHDL till mobiltelefoni och radioteknik. Samt försäljning och marknadsföring.



Från tanke till försäljning


- Det räcker inte bara att ta fram en prototyp. Den måste säljas också. Utbildningen ska omfatta hela cykeln från tanke och konstruktion till produktion och försäljning.

Att få gehör för idéer av den här typen i skolans byråkratiska värld är dock inte det lättaste, det har han 20 års erfarenhet av.

Men det hindrar honom inte från att fortsätta försöka få visionerna förverkligade.

- Mikrodatorlinjen kan komma igång redan nästa år om den rätta viljan finns. Och eleverna gillar tankarna. Jag har fått mycket positiv respons från dem, säger han.

- Tyvärr har Skolverket degraderat ämnet mikrodator från en obligatorisk kurs till ett tillval.

En viktig förutsättning för att utbildningen ska bli bättre är att skolan rekryterar rätt lärare.

- Helst bör det vara ingenjörer. Idag finns lärare med formell behörighet som inte fattar hur en transistor fungerar och inte kan använda ett oscilloskop. Det är ju helt uppåt väggarna, säger han.

Rekryteringen är delvis en fråga om lön - industrin betalar förvisso bättre än skolan.

- Ämnet elektronik betalas sämre än svenska, matte och data.

Men det handlar också om sådant som vidareutbildning och smidighet hos arbetsgivaren.

- Idag känner man sig ibland som en ackumulator som bara ger ström och aldrig underhållsladdas. Fyra timmar fortbildning i veckan vore rimligt, och tätt samarbete med företagen eller återkommande branschpraktik för yrkeslärare.



Blanda teori och praktik


Jerzy Muszynski poängterar hela tiden vikten av att blanda teori med praktik. Eller förklara experiment i efterhand, med teoretiska modeller. Då fastnar kunskapen i ryggmärgen, så att hjärnan får tid att ägna sig åt kreativitet, som han uttrycker det.

Just därför är det så oerhört viktigt med praktikjobb. Men att hitta sådana är inte det lättaste. Jerzy Muszynski är överlag mycket besviken på industrins inställning till ungdomar.

- Eleverna får noll uppmuntran från branschen. Företagen ser inte kontakt med ungdomar som en strategisk fråga, men det borde de göra. Branschen måste ju föryngras.

Praktikplatser är bara en punkt på Jerzys önskelista från branschen. Sommarjobb, tävlingar, gästföreläsningar av experter, tillgång till labb och sponsring av till exempel studieresor vore också önskvärt.

- Vi kontaktade 60 företag för att få bidrag till en seriös och välplanerad resa. Ett enda svarade, vi fick femhundra kronor. Vad ska man säga?

Jerzy poängterar att han inte vill gnälla, utan skapa något bättre.

- Man kan ju hoppas att elektronikföretagen snart inser hur viktiga de här frågorna är. Kanske skapar ett branschråd för utbildningsfrågor, kanske tar kontakt med närmaste gymnasieskola, kanske ställer upp med mentorer för enskilda elever. I andra branscher finns sådant, varför skulle det inte fungera inom elektroniken?

Adam Edström