"Bredband åt alla" förenar m och v

Frågor som berör elektronik är sällan heta politiska potatisar. Men meningarna går isär när det gäller statens roll i bredbandsutbyggnaden, och när det gäller styrningen av forskningsstiftelserna.

Det mesta känner vi igen. Borgarna är skeptiska till företagsstöd och betonar det allmänna företagsklimatet. Socialdemokraterna och vänstern vill behålla det politiska inflytandet i styrelserna för forskningsstiftelserna som förvaltar de gamla löntagarfondspengarna. Alla tycks vilja ha fler platser för teknisk högskoleutbildning.

Men i frågan om statens roll när det gäller utbyggnaden av bredbandsnät finns det däremot mer överraskande skiljelinjer. Här är de flesta partier, inklusive både moderaterna och vänstern, kraftiga förespråkare för att staten ska garantera bredbandsförsörjning åt alla. Moderaterna ser framför sig hur exempelvis skolan eller handlaren i en by kan ha en hubb som länkar hushållen till satellit.

Socialdemokraterna säger däremot ingenting, utan avvaktar en enmansutredning i frågan. Folkpartiet är de enda som direkt motsätter sig idén att staten ansvarar för att alla får snabba uppkopplingar.

- Den stora risken är att staten låser sig vid en viss teknik, säger Olle Wästberg som precis skrivit klart folkpartiets IT-policy som presenteras nu på fredag.

Staten ska däremot ansvara för att skolorna blir uppkopplade, anser Olle Wästberg. Det projektet är redan på gång. Att det för vanliga användare kan bli dyrare på landsbygden än i stan med snabb uppkoppling tycker Olle Wästberg är naturligt.

S avvaktar utredning

Hur aktiv staten ska vara enligt socialdemokraterna är ännu oklart, men i direktiven till den utredning som tillsatts nämns särskilt att det ska tas regionalpolitiska och sociala hänsyn. Utredaren Jan Grönlund, till vardags (icke-partipolitisk) landstingsdirektör i Jämtland, tycks skeptisk till att staten skulle ta på sig ett fullt ansvar, även om han betonar att han precis har börjat undersöka saken.

- Man talar ju mycket nu om partnerskap mellan myndigheterna och näringslivet, och det är väl en sak som jag ska titta närmare på. Jag tror inte heller på de här storskaliga systemen, säger Jan Grönlund.

Däremot lämnar han dörren öppen för att visst statligt stöd kan vara berättigat i glesbebyggda delar av landet.

- Annars fixar man inte det här i Jämtland och på Gotland, säger han.

För att sätta talet om elektroniska motorvägar i perspektiv kan man dock nämna att ett bredbandsnät till alla hushåll inte skulle kosta mer än några mil järnväg - några miljarder kronor. Det är alltså en relativt liten investering det är fråga om, om man jämför med annan infrastruktur.

Londonflytt

När det gäller Ericssons varslade flytt av huvudkontoret till London, så svarar moderaterna med löften om skattesänkningar, medan miljöpartiet pekar på hur företaget använt flyttplanerna som hot för att påverka Sveriges ekonomiska politik.

Socialdemokraterna nämner den specialistskattelagstiftning som är på gång, och som skulle kunna ge utländska höjdare mer kvar efter skatt - en av de saker som Ericsson pekat på i sina politiska utspel.

Man kan också notera att moderaterna föreslår skattelättnader för riskinvesteringar i teknikprojekt, detta apropå frågan om stöd till en eventuell utländsk halvledartillverkare (såsom Atmel i Sandviken).

Alexander Kristofersson

Frilansjournalist