About / Advertise
Visioner, prototyper och konceptprodukter kan - om de används på rätt sätt vara - bra att använda när det gäller att entusiasmera beslutsfattare och kollegor.
Tekniskt är det mesta möjligt att bygga, men det gäller att kunna visa på tillämpningarna
- Det är ju vansinnigt mycket enklare att få gehör för en idé som är så enkel så att alla förstår den.
Det säger Ingmar Tönnby på Ericsson Utvecklings avdelning för strategisk systemplanering. För honom är prototyparbetet vardag.
Själv har han exempelvis tillsammans med en kollega kläckt idén till Ericssons "Phone Doubler", som ger användaren möjlighet att ta telefonsamtal samtidigt som hon surfar på nätet över telefonledningen. Där tog det inte mer än sex månader till demonstrerbar produkt, tack vare enkelheten i idén.
- Man börjar med att skapa en mental modell. Det kan vara något man tänkt på länge, eller att en pusselbit trillar på plats, och då blir det ett intensivt overheadbildsritande. Om det har bärighet kan man få det vidare, och med en existerande prototyp är det ju betydligt lättare att få det till en produkt.
Själv har Ingmar Tönnby under ett par år jobbat i ett EU-sponsrat projekt, med mer övergripande teorier om mötet mellan data- och telekom, och om möjligheterna att beskriva teknik mer utifrån vad den gör än hur. Att på så sätt ta ett steg tillbaka har givit honom en bild av de sammanhang där hans uppfinningar kommer att behövas.
Visionen samlar viljorna
- Visionen blir en drivkraft, och redan från början samlar den dem som vill jobba mot målet, säger Östen Mäkitalo på Telia Research.
Det projekt han själv driver nu går ut på att möjliggöra överföringar på uppemot 10 Mbit/s till användarna i mobila nät - till ett pris som motsvarar dagens vanliga telefonitjänster. Genom att redan idag försöka förutse och testa framtidstilllämpningar kan man få bättre förståelse för den framtida efterfrågan på tjänster.
- Det är kanske från innehållssidan som drivkraften ska komma - de som jobbar med innehållet får utnyttja vad tekniken kan ge, och sedan ser man vad de fritt kan önska sig.
Konceptprylar saknas
Professor Lars Philipson på Lunds tekniska högskola bygger hela sin verksamhet på exemplets makt. En gång om året presenterar han och hans medarbetare en konceptprodukt, som inspiration för andra konstruktörer.
Philipson pekar noga på skillnaden mellan konceptprodukter och prototyper. Prototypen ska kunna vidareutvecklas till en kommersiellt gångbar produkt - men den behöver inte nödvändigtvis fungera ännu. Konceptprodukten är fullt funktionsduglig, men behöver inte vara marknadsanpassad eller produktionsanpassad - syftet är att visa på tillämpningsmöjligheter med befintlig teknik.
- Nittio procent av dem jag får kontakt med tror att det handlar om riktiga produkter. De betvivlar inte att de fungerar, men de förstår inte varför de inte serieproduceras, säger Lars Philipson.
Han beklagar elektronikvärldens ovana vid konceptprodukter, som används flitigt i till exempel bilindustrin och flygplansindustrin. Syftet skulle kunna vara att prova tillämpningar, tycker han.
- Det gäller att visa på möjligheterna när det gäller teknikens användning, säger Philipson.
- Nästan allt är tekniskt möjligt, men i exempelvis datorbranschen talar man om "Killer Applications" - det är först när man hittar tilllämpningen som tekniken blir möjlig att sälja.
Alexander Kristofersson
Frilansjournalist
