Gedigna kunskaper i matematik fortfarande nödvändiga

Generella matematikprogram ingår numera i många civilingenjörsutbildningar. Men de matematiska grundkunskaperna är lika viktiga som tidigare, trots att programmen sköter råräknandet.

Dagens nybakade civilingenjörer har matematikprogrammen i kunskapsbagaget. Många institutioner använder nämligen dessa verktyg i utbildningen. Framtida teknologerna slipper förhoppningsvis mycket råräknande, exempelvis knepiga integraler och matrismultiplikationer, som tidigare årskullar harvat med.

Är gedigna kunskaper i matematik då verkligen nödvändigt för kommande ingenjörskullar?

- Ja, absolut! är det enhälliga svaret från både högskolor och leverantörer av matematikprogram.

Man måste exempelvis fortfarande kunna göra en rimlighetsanalys. Orsaken är att verktygens resultat kan bli felaktiga eller ofullständiga. Programmet kanske bara presenterar vissa lösningar till en ekvation och då gäller det att användaren begriper att det finns fler alternativ.

På KTH - Kungliga Tekniska Högskolan - i Stockholm gjorde Matlab och Maple sina intåg i kursen numeriska metoder i början av 1990-talet. Sedan har verktygen spridit sig till mer tillämpade institutioner.

Även Mathematica har fått in en fot på högskolorna. Ett exempel är de två- och treåriga ingenjörsutbildningarna på KTH-Electrum i Kista där verktyget sedan några år ingått i undervisningen.

Ny syn på matte

- Framtidens ingenjörer kommer ha en helt annan inställning till matte, menar Göran Andersson som undervisar i matematik och signalteori på KTH-Electrum.

- Att invertera och multiplicera matriser för hand är så pass krångligt att det knappast känns användbart när man kommer ut i arbetslivet. Men de generella programmen gör matematiken mer lockande.

Göran Andersson har stor erfarenhet av såväl Mathematica som Maple och han har även provat på Mathcad och Matlab. Han håller inte riktigt med om att programpaketen är så lätta att lära sig som leverantörerna ger sken av.

- Det är inget man lär sig på en eftermiddag, säger han. Graferna hamnar inte alltid där man vill och skalan kan bli fel och så vidare.

Men han poängterar att studenternas problem med verktygen ibland kan bero på bristande matematikkunskaper snarare än användarvänligheten hos hjälpmedlen.

Och det viktigaste är egentligen inte hur lätt det är att lära sig programmen, utan att de är användbara i ingenjörsarbetet. Verktygen skall helt enkelt ha de funktioner man behöver, menar han.

Charlotta von Schultz