Regeringen beslutar den 7 september att lägga sitt förslag om digital-tv-utbyggnaden till riksdagen som fattar det slutgiltiga beslutet i saken. Beslutet skall offentliggöras senast den 20 september då budgetpropositionen presenteras. Regeringen går därmed rakt emot Post & Telestyrelsen, PTS, Statskontoret, IT-kommissionen och IT-företagen som alla avråder från snabb utbyggnad.

Regeringens planerar att Sverige nu skall ta det slutliga beslutet om att införa digital-tv i hela det nationella marknätet. Riksdagen beslöt 1996 att sändningar i begränsade geografiska områden skulle starta. Tekniken och verksamheten skulle sedan utvärderas före ytterligare utbyggnad. Idag täcker digital-tv-nätet bara 50 procent av befolkningen.

I maj i år kom så utvärderingsrapporten från den parlamentariska digital-tv-kommittén som föreslog snabb utbyggnad så att det digitala mark-tv-nätet når 98 procent av landets befolkning 2002.

I början av augusti kom det första beskedet från kulturminister Marita Ulvskog, detta klartecken kom till och med innan PTS och andra remissinstanser avgivit sina svar på digital-tv-kommitténs betänkande. Detta om något visar att kulturministern redan bestämt sig i saken.

De myndigheter som går emot den föreslagna utbyggnaden reser många invändningar.

"Innan beslut tas om ytterligare utbyggnad av det digitala marknätet bör enligt PTS mening säkerställas att utbyggnaden inte kommer i strid med det pågående lagstiftningsarbetet inom EU", skriver PTS.

EU är nu på väg med ett direktiv som innebär att Teracom inte kommer att få behålla monopolet på tv-distribution. PTS menar att regeringen borde ta hänsyn till detta och ge andra operatörer möjligheter att bygga och driva digital-tv-nät. De besked som hittills kommit från regeringen innebär att Teracom äger och bygger ut det digitala tv-distributionsnätet och detta kan naturligtvis cementera Teracoms position på marknaden.

När de nya EU-reglerna träder i kraft kan Teracom redan ha tagit så gott som hela marknaden och det blir svårt för nya aktörer att komma in.

Det står dock regeringen fritt att låta andra operatörer än Teracom driva digital-tv-nätet. Teracom anger att det finns inga formella eller praktiska hinder för att låta andra operatörer starta digitala tv-sändningar. Det som behövs är att regeringen tar beslut så att frekvenser tilldelas till intresserade bolag. Hittills har dock kulturministern inte tagit något initiativ i denna riktning.

PTS understryker också att den befintliga lagstiftningen förbjuder Teracom att ha monopol på interaktiva bredbandstjänster via digital-tv-nätet. Om sådana interaktiva tjänster skall erbjudas måste PTS dela ut licenser till konkurrerande nätoperatörer.

Regeringen är naturligtvis medveten om detta. I praktiken borde det bli Teracom som tar initiativ för att etablera interaktiva bredbandstjänster. Kulturdepartementet kommer inte att göra det, uppger en källa till Elektroniktidningen.

IT-Kommissionen anger i sitt remissvar att huvuddelen av världens tv-program kommer att bli tillgängliga via IP-baserade bredbandsnät om fem år. Därför är det tveksamt att bygga ut ett nationellt digital-tv-nät enbart avsett för tv-distribution. Kommissionen varnar för att digital-tv i praktiken kan bli en flopp.

Statskontoret ifrågasätter de grundläggande ekonomiska förutsättningarna för digital-tv och menar att staten måste ta hänsyn till utvecklingen inom hela tele- och IT-sektorn.

även Statskontoret pekar därmed i praktiken på att de IP-baserade bredbandsnäten är ett konkurrerande alternativ som kulturministern inte tagit hänsyn till.