JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Mätföretagen oeniga om pc:ns framtida roll

Ska persondatorn byggas in i mätinstrumenten eller ska datainsamlingen vara fysiskt separerad från analys och presentation som istället görs på en nätverksansluten persondator? Det är två möjliga framtidsscenarion för den "burk" som idag står på de flestas labbänk.
- Det bästa instrumentet är det som jag kan stänga av snabbast, för då har jag löst uppgiften och kan gå hem.
 
Det säger Michael Lauterbach på Lecroy.
 
Utsagan kan tyckas självklar. Men hur dagens test- och mätinstrument ska bli enklare att hantera och billigare att äga är inte lika uppenbart. Frågan dryftades i en debatt på den amerikanska elektronikmässan Wescon tredje veckan i september. I panelen fanns deltagare från Agilent, Tektronix, Lecroy, Keithley och National Instruments.
 
- Jag ser framför mig ett instrument som förutom mätvärden också kan visa simulerade värden för testobjektet, klarar videokonferens så att man kan diskutera resultaten med kollegor som befinner sig på andra platser och som dessutom har en dialogruta för exempelvis e-post, säger Chris Martinez på Tektronix.
 
Säkert kommer det att köra någon framtida variant av Windows.
 
- Vi får allt mindre tid att lära oss nya saker och att då använda ett gränssnitt som alla är bekanta med spar tid, tillägger han.
 
En möjlig utveckling är att själva instrument blir i det närmaste gratis. Användaren får istället betala för varje mätning. Affärsidén påminner om mobiltelefoni, som ju blivit en dundersuccé.
 
- Redan idag har vi kunder som slutat köpa instrument. Istället hyr de och byter upp sig till en ny modell efter ett år eller så, säger Rick Robinson på Agilent.
 
Snabb utveckling
 
Några viktiga orsaker är att både hårdvaran i instrumenten och standarder inom data- och telekom utvecklas så snabbt att instrumenten blir gamla långt innan de är avskrivna.
 
Helt klart är i varje fall att det är persondatorn, formad av Intel och Microsoft, som är den plattform som alla bygger framtiden på. Macintosh är för liten för att motivera utvecklingsinsatser och operativsystemet Linux ännu inte tillräckligt stort även om företagen följer utvecklingen med intresse.
 
- Det är särskilt på högskolor och universitet som intresset för Linux är stort eftersom det är gratis, säger Andrew Brush på Keithley.
 
Men hur företagen tror att pc:n kommer att påverka test- och mätinstrumenten beror i hög grad på vilket arv de har.
 
De anrika leverantörerna av "burkar" ser en integration av pc:n i mätinstrumentet som ett förstahandsval och tillåter inte någon utomstående att komma åt den kod som styr datainsamlingen. Motiveringen är att företagen vill säkerställa kvaliteten på mätdata. Dessa företag utvecklar också egen hårdvara för att kunna ligga i frontlinjen vad gäller bland annat samplingshastighet.
 
PC och Internet nästan gratis
 
Rakt motsatt kurs har National Instruments. Företaget bygger i princip hela sin verksamhet på persondatorn och det faktum att den hela tiden blir snabbare och får mer minne.
 
- Persondatorn och Internet har haft ett enormt inflytande på vår industri, säger Ray Almgren på National Instruments.
 
- De är gratis och det är upp till oss att komma på hur vi bäst ska dra nytta av den.
 
Persondatorn som den ser ut idag lanserades 1981 av IBM. Pc:n gjorde det relativt billigt och enkelt att styra instrument, och dessutom kunde den användas för att analysera och dokumentera mätvärdena.
 
Men det tog många år innan dator och instrument förenades under samma skal. Först ut var Lecroy med 7200-serien som innehöll en 486:a. Idag finns det instrument med inbyggd pc och Windows som operativsystem från ett flertal leverantörer bland annat Agilent, Tektronix, Lecroy och Gould.
 
- Att bygga in en pc kostar inte särskilt mycket extra, man kan se den som en styrenhet av instrumentet, säger Andrew Bush.
 
- Nackdelen med att bygga in datorn är att man alltid kommer att ligga minst en generation efter vad pc-industrin levererar, säger Ray Almgren på National Instruments.
 
Snabbare processorer, vare sig det är en inbyggd pc eller en fristående signalprocessor gör att instrumenten kan göra allt mer mätvärdesanalys.
 
- Det blir allt viktigare att instrumenten blir smarta eftersom signalerna blir allt mer komplicerade. Det gäller till exempel för alla former av kommunikation där kodningen hela tiden blir mer komplex för att få in fler bitar för en given bandbredd, säger Michael Lauterbach.
 
Analoga engångsförlopp
 
Ett exempel på en smart funktion är att ge digitala oscilloskop lika bra engångsförlopp som analoga. Detta kallas Analog Persistence hos Lecroy respektive Instavu hos Tektronix. Andra funktioner som tidigare brukade vara hänvisade till pc:n är histogram.
 
Men alla är inte lika imponerade av "burkarnas" utveckling.
 
National Instruments framgångsrika verksamhet är baserad på att styrning och analys görs på en persondator som är kopplad till datainsamlingsenheten.
 
Alla bussar kan användas
 
Hur hårdvaran ser ut spelar ingen roll, det går lika bra att hämta data via bussen GPIB, en serieport eller ett pc-kort som från ett PXI- eller VXI-system. Och Nationalkonceptet stärks av det faktum att standardkretsar som AD-omvandlare och signalprocessorer hela tiden blir bättre.
 
Den här typen av komponenter har alla företag utvecklat internt tidigare vilket är kostsamt. Men eftersom det idag finns en massmarknad i form av digital konsumentelektronik kan utvecklingskostnaden slås ut på en stor volym.
 
- Konsumentprodukter driver fram billiga 24-bitarsomvandlare för ljud medan mobiltelefonin ger bra 8- och 12-bitarsomvandlare, säger Ray Almgren.
 
Fortfararande är det dock så att företag som Tektronix, Lecroy och Agilent utvecklar bland annat AD-omvandlare internt för att ligga steget före konkurrenterna. Men standardprodukterna är inte allt för långt efter.


Per Henricsson

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Anne-Charlotte Lantz

Anne-Charlotte
Lantz

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)