Anders Rockström Började på Televerket 1968. Arbetade 1968-75 med utveckling av datorstyrda telefonväxlar, bland annat tillsammans med Ellemtel 1976-86 ledde han en grupp som utvecklade specifikationsspråk (ITU/CCITT). 1986-90 var han en av Televerkets kravställare och revisor för det floppade AXE-N-projektet. 1996-2001 ingick han i en teknikstab kallad Telia S-Lab, som själva kallade sig "Telias hovnarrar".

- På långdistansnäten i Sverige och Europa rådde det under ett par år rallarstämning. Man byggde nät efter uppfattningen att transmissionsbehovet växte med gånger två per kvartal när det i själva verket var gånger två per år. I dag finns det väldigt mycket tom kanalisation, och där man blåst fiber är det väldigt många fibrer som inte används. Många av dessa företag har nu problem, och det krävs finansiell styrka för att överleva. För den som har pengar kan man å andra sidan köpa billig fiber nu.

Så beskriver Anders Rockström, strateg på Skanova, dagsläget på fibermarknaden. En marknad som han har haft möjlighet att följa länge. Han har jobbat på samma firma sedan 1968. Det är bara firman som bytt namn, från Televerket till Telia, och nu till Skanova.

- Om jag är lojal eller dum får andra avgöra, men jag har fått göra vad jag ville hela tiden.

Anders Rockström tror inte på multitjänstnät. Han hävdar att det i dag inte är teknik som kostar, utan komplexitet. När man försöker kombinera paketdatanät och förbindelsenät multipliceras komplexiteten istället för att adderas, och detta i kombination med överskottet på nätkapacitet gör att det lönar sig att bygga flera enkla nät i stället för ett komplicerat.

En bekväm åsikt att ha om man är strateg på Skanova kan man tycka. Ju fler nät, desto mer jobb åt Skanova. Å andra sidan är Anders Rockström inte direkt känd för att välja bekväma åsikter.

Alltid frispråkig

Redan på 1980-talet, när han deltog som en av Televerkets internrevisorer i samarbetet med Ericsson kring nästa generations AXE-växel gjorde han sig obekväm.

- Varje gång jag åkte dit och tittade på vad de höll på med gav jag dem underkänt, och då valde de en ny revisor som gav dem godkänt. Jag kände mig som en dissident, men jag har alltid trott på att vara frispråkig.

I slutet av 1980-talet lades projektet ned, efter att ha kostat sju miljarder kronor.

Under andra halvan av 1990-talet utgjorde han tillsammans med några likasinnade en egen teknikstab på Telia, S-Lab, utanför den normala organisationens begränsningar och med uppdrag att fritt ifrågasätta, pröva och driva förändring. De brukade kalla sig Telias hovnarrar. När den allsmäktige kungen sitter på sin tron omgiven av ja-sägare är hovnarren den enda som vågar säga de obekväma sanningarna.

- Det hedrar Skanova att man till-låtit och drivit S-labbet. Det är både modigt och framsynt av dem.

Anders Rockström argumenterar övertygande för att både Bredbandsbolagets och Utfors affärsidéer har sina rötter på Telia S-lab. Problemet är väl just att dessa företag heter Bredbandsbolaget och Utfors, inte Telia och Telia. S-Labbets fristående ställning gjorde att deras idéer hade svårt att få genomslag i organisationen. Vid årsskiftet upplöstes därför Telia S-lab och dess medlemmar portionerades ut i de olika Teliaföretagen där deras idéer och arbetssätt kanske slår rot.

Anders Rockström blev en av strategerna på Skanova. Fast det är en strateg som inte tror på strategiska projekt.

- 1996 gjorde vi på S-Lab en utredning av Telias forskning och utveckling och kom fram till att en del projekt gav mindre kostnader, andra större intäkter, men den största delen gav både mindre intäkter och högre kostnader, och de kallades strategiska projekt.

Inte helt ologiskt kanske, de lönsamma projekten motiverar ju sig själva, men de olönsamma måste motiveras på annat vis, till exempel med att de har "strategisk betydelse" för företaget. Enligt Anders Rockström stod de riktigt lönsamma projekten för kanske 200 miljoner, medan de olönsamma nere i "strategiska hörnet" gick på kanske 2 miljarder.

Bildtelefoni evigt mål

- År 1968 när jag började på Televerket var den strategiska inriktningen att telefonin skulle vidareutvecklas till bildtelefoni. Uppfyllda av detta höll vi på att missa den avreglering av teleutrustning som gjorde telefoner och faxar till konsumentprodukter. Vi hämtade oss dock, men konstaterade att nästa steg i att utveckla telefoni var mot bildtelefoni. Det här gjorde att våra radiotekniker fick arbeta i fred för strategiskt fokus, vilket gjorde att vi överrumplades av mobilexplosionen.

- Sedan satsade vi på ISDN. Det skulle användas till bildtelefoni. Vi missade hela Internetvågen, och det kostade oerhört mycket resurser och pengar att hinna ikapp Swipnet. Men vi lyckades i alla fall springa ifatt och nu var det Internet som gällde. Det skulle vi ha till videokonferenser. Bildtelefoni, alltså.

- Idag är det 3G, som är den strategiska satsningen, och det ska vi ha till bildtelefoni. Säga vad man vill, men vi är i alla fall väldigt konsekventa, konstaterar Anders Rockström.

Elias Nordling