JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Maskin-GSM behöver standardiseras

Kompatibilitet viktigare än storlek och pris när maskiner ska ringa och SMS:a varandra

Såväl mobiltillverkare som operatörer har fått upp ögonen för marknaden för GSM mellan maskiner.Men de har inte alltid uppfattat skillnaderna i behov mellan maskin-GSM och konsumenttelefoni.
Ett fel uppstår i en värmepanna, som tvingas slå av. Den skickar ett SMS till ett reservaggregat som slår på, och ett SMS till en larmcentral för att rapportera vad som hänt.

Ett typiskt exempel på GSM mellan maskiner. Exemplet kommer från M2M2000, ett litet företag som utvecklar tilllämpningar för trådlös maskinkommunikation. Deras GSM-modul kommer från schweiziska Fela.

- Vi hittade ingen annan fullt typgodkänd modul med inbyggd antenn, berättar Christer Jansson på M2M2000.

Att Fela, som mest är kända för GPS-moduler, väljer att utveckla en egen GSM-modul för inbyggnad, kan ses som ett symptom på att marknaden för maskin-GSM ännu är underutvecklad. Något som bekräftas av Niklas Swartz på Licera, som utvecklar maskin-GSM för fordons- och transporttillämpningar.

- Mobilmodulerna skiljer sig en hel del fysiskt, inte bara mellan tillverkare utan mellan olika moduler från samma tillverkare. Inte ens kontakten är samma från modell till modell. Det gör att man måste bygga sina konstruktioner efter en viss specifik GSM-modul.

Niklas Swartz anser att mobiltillverkarna sitter fast i konsumenttelefontänkandet. Liceras nuvarande leverantör kommer med en ny modell vartannat år, där storlek prioriteras framför bakåtkompatibilitet.

- Ta en trailer som exempel. Där är platsen inget problem. Men vi vill kunna uppgradera till nya moduler utan att behöva bygga om hela konstruktionen.

Han tror att en gemensam standard för formfaktor och kommunikationsgränssnitt skulle vara till stor hjälp för maskin-GSM.

Mjukvaran skillnaden

På Sony Ericssons maskin-till-maskinavdelning anser man att en GSM modul för maskiner inte skiljer sig så mycket från en för människor, rent fysiskt.

Visst, kraven på stöttålighet, arbetstemperatur och isolering är större, men i grunden är det samma konstruktion. Det är i stället i programvara de stora skillnaderna ligger.

- Du har varken bildskärm eller tangentbord, så all kommunikation sker över en buss via AT-kommandon, förklarar Jean-Louis Cols på Sony Ericsson.

Mjukvarusidan är mer standardiserad än hårdvarusidan, men inte tillräckligt enligt Niklas Swartz.

- Grundkommandona är i regel standard, men sedan har varje modul en uppsjö egna kommandon, som ändras från version till version. Vågar man använda dem? Vi undviker oftast att göra det.

Även mobiloperatörerna har fått upp ögonen för maskintillämpningar, och till exempel Vodafone har särskilda maskinabonnemang, med låg månadskostnad och lägre SMS-taxa. En annan variant är att helt enkelt använda kontantkort. Det avråder dock Christer Jansson från.

- Har man kontantkort måste de fyllas på minst en gång om året, vill man slippa onödiga rutiner, manuellt arbete och samtidigt ha kontroll över kostnaderna skall man inte använda kontantkort för detta tar bort lite med poängen med automatisk maskin-GSM, men detta beror på applikationen.

Niklas Swartz håller dock inte med.

- Påfyllningen fixar du med autogiro. Och det är billigare att sätta in en hundring en gång om året på abonnemanget än den löpande månadskostnad på 35 kronor som Vodafone erbjuder.

Det största problemet med abonnemangen anser han i stället är att roamingavtalen inte är anpassade för maskintillämpningar. Vad hjälper det om samtalskostnaden är låg i Sverige om GSM-modulen sitter i en container som rör sig över hela Europa.

Hopp om livet efter hypen

Trots en rad konkurser spirar det så smått inom området GSM mellan maskiner. De som överlevt går ofta med vinst, och ser optimistiskt på framtiden. Men än är marknaden liten.

När antalet mobilabonnemang i Sverige började närma sig 70 procent av befolkningen påpekade marknadsanalytiker att det inte fanns någon anledning till att den siffran skulle stanna vid 100 procent. Bilar, containrar, läskautomater - alla sorters maskiner skulle börja använda GSM för att kommunicera med människor och med varandra, och detta skulle fortsätta att driva på ökningen av mobilanvändandet.

Nu är det ett par år senare, hypen har blåst förbi och lämnat efter sig en lång rad konkurser bland företag för maskin-GSM. Unwire, Satsafe, Doubleway, Mphone, TPC Security... Listan kan göras längre. En del av företagen lever vidare i omkonstruerad form, andra är borta. Men det finns också gott om företag som lever vidare och till och med går med vinst.

- Man kan inte starta med 50 anställda och tro att det ska gå ihop, säger Christer Jansson på M2M2000.

Hans företag har två anställda och arbetar i övrigt med inhyrda tekniker. De växer av eget kapital, och målet är modest: 13 anställda år 2005. Licera har 7 anställda.

Pengar i sjön

- Det har pumpats in 300-400 miljoner i riskkapital i branschen, och nästan alla de företagen har gått omkull. Det är litet synd, för många kunder är skeptiska nu, efter att tidigare ha försökt med företag som sedan gått i konkurs. Men det är ganska lätt att slå bort det där när man väl börjar prata med kunderna, anser Niklas Swartz på Licera.

Både Licera och M2M2000 går med vinst. Även Sony Ericssons maskin-till-maskinverksamhet går med vinst, om än i liten skala.

- Det är väldigt stora skillnader i bedömningen av marknaden. I år säljs det cirka 5-6 miljoner enheter, det är svårt att få basfakta. Enligt analysföretaget ARC kommer det att säljas 80-100 miljoner enheter år 2006, medan Gartner tror att den totala ackumulerade försäljningen kommer att vara 100-160 miljoner enheter år 2007, säger Thomas Anderfelt på Sony Ericsson.

- Marknaden är fortfarande i sin linda, men väldigt många stora kunder tittar på den nu. Vi tror på en årlig 100-procentig ökning de närmaste fem åren, fortsätter han.

Elias Nordling

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Anne-Charlotte Lantz

Anne-Charlotte
Lantz

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)