JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Digitalt ljud i nätverk ersätter analoga sladdar

Neil Diamond och Eric Clapton håller konsert över Ethernet

Ljudbranschen övergår alltmer till att använda datanät för att sända ljud mellan mixerbord, förstärkare och annan ljudutrustning.De vildaste ambitionerna har gitarrtillverkaren Gibson som vill ha datanät ända från elgitarren till högtalaren.
Ljudteknik blir alltmer digital. Det gäller även distributionen. I konsertutrustning, inspelningsstudior och allmänna lokaler ersätts allt oftare analoga sladdar med digitala ljudbussar och nätverk.

- De senaste två åren har det här området exploderat. Nu finns massor av tillverkare av ljudprodukter och flera av dessa använder nätverk av olika typ, berättar Christer Lidberg på audiodistributören Septon Electronic.

Digitalnäten har vuxit fram ur effektenheter och mixerbord, som länge använt digitalt ljud internt. Det blev naturligt att förlänga ljudbussen för att flytta signalerna mellan olika enheter.

Soundweb från brittiska BSS har redan tio år på nacken. Företaget säljer programmerbara ljudenheter byggda kring två signalprocessorerer. Med ett grafiskt verktyg konfigurerar användaren hur ljudkanalerna ska mixas och filtreras. Hela paketet kallas Soundweb. Nätverket är till för att knyta samman ljudenheterna.

En typisk tillämpning är Café Opera i Stockholm som använder Soundweb för att styra ljud från olika källor till olika delar av lokalerna. En programmerbar fjärrkontroll ingår i konceptet.

Det som började som bussar mellan ljudenheter har vuxit till växlade nätverk. Standarder som Ethernet, ATM och Firewire används som bärare för ljudpaketen.

Ethernet är populärt. Ett 100 Mbit/s Fast Ethernet rymmer 32 kanaler av professionell kvalitet i vardera riktningen. Ju mer av TCP/ IP-standarden ljudnäten kan använda, desto mer kan de utnyttja dess billiga nätverkskort, växlar och programvara.

Problemet är att TCP/IP inte är gjort för realtid, fördröjningarna duger inte till live-ljud på kon-serter. Alltså modifierar man protokollen, lockad av högre prestanda. Soundweb har bara Cat5-kabeln och RJ45-kontakten gemensam med TCP/IP. Fördröjningen i ett ringnät med 25 noder är å andra sidan en enda sampling, 21us i 48 kHz.

Den andra extremen, att "strömma" musik över ett vanligt TCP/IP-nät, ger en buffringsfördröjning på flera sekunder. Real Audio och andra strömningsprotokoll över lokalnätet är ett alternativ för den som inte behöver realtid. Med de prioteringar för olika trafiktyper som finns i TCP/IP-protokollen behövs inte ens ett separat lokalnät för ljudet.

Det finns ingen standard

Någon enhetlig standard för ljudnäten finns inte. Industrin har inte ens försökt ta fram en. Användarna ställer hoppet till att det ska växa fram en de facto-standard.

Cobranet är det protokoll som leder det kriget just nu. Ett tecken på det är att BSS, Yamaha och Digigram finns bland licenstecknarna för Cobranet, trots att de alla har delvis konkurrerande teknik.

- Det finns konkurrens, men vi stöter också på specifikationer som kombinerar vår Ethersound med Cobranet, särskilt i Asien där folk inte funderar så mycket över vad de borde göra, som över vad de kan göra, säger Frank Seidel, presskontakt på Digigram.

Bakom Cobranet står Cirrus Logic, efter ett uppköp av företaget Peak Audio. Det ger Cobranet stor tyngd. Cirrus leder marknaden för ljudkretsar - du har troligen en Cirrusprocessor i cd-spelaren hemma - och står dessutom oberoende från audiotillverkarna.

Cobranet, till skillnad från Soundweb, är bara ett nätverk. För att får ett Soundwebliknande system, med konfigurering, kan man till exempel lägga till systemet IQ från audiojätten Harman International.

Cobranet finns och fungerar idag - Neil Diamond och Eric Clapton använder det för konsertljud.

En möjlig framtida utmanare till Cobranet finns i protokollet Magic från gitarrtillverkaren Gibson. Gibson vill digitalisera ljudet hela vägen från elgitarren till högtalaren. Hemmaaudionät finns också med i visionen.

Växeln modifieras för realtid

Till skillnad från Cobranet är licensen gratis. AMD och 3Com finns som partners och Xilinx har hjälpt Gibson programmera en FPGA av typen Spartan 2E med Magicprotokollen.

Magic kräver till skillnad från Cobranet modifierad firmware i ethernetväxeln. Det är priset Magic betalar för att få 250 us fördröjning mot Cobranets 5 ms. Belöningen är mer tid för ljudbearbetning och möjlighet till större nätverk.

- 250 us är specifikationen, men hårdvaran klarar 21 us märker vi nu, berättar Jeffrey Vallier, ingenjör på Gibson Labs.

Gränsen för var fördröjning upplevs som ett eko ligger runt 20 ms.

Alla nya Gibsongitarrer kommer i framtiden att levereras med RJ45 vid sidan av det gamla analoga telejacket, enligt Gibson. De sex strängarna har varsin mikrofon och levereras över Magic i varsin kanal. Dessutom finns en returkanal i stereo, för medhörning från mixerbordet.

I studion gäller Firewire

Magic är i sin lindo, produkterna låter vänta på sig. Men utvecklingskort finns tillgängliga för den med produktidéer. I början av maj blev version 3.0 av specifikationen klar.

I ljudstudion är det Firewire (IEEE 1394) och inte Ethernet som tycks ta hem spelet. Apple har drivit Firewire och företagets persondatorer är populära i inspelningsstudior.

Till skillnad från Ethernet har Firewire en standard för realtidsljud, IEC 61883-4. Hastigheten 400 Mbit/s överträffar Ethernets 100 Mbit/s. I nästa generation, 800 Mbit/s respektive gigabit Ethernet utjämnas skillnaden.

Nackdelen med Firewire är räckvidden på bara 4,5 meter för standardutrustning. Större nät kräver fiberlänkar.

Det är Yamaha som tagit fram IEC 61883-4 under namnet mLan. 120 ljudtillverkare har tecknat licens med Yamaha eller förhandlar om att göra det.

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Anne-Charlotte Lantz

Anne-Charlotte
Lantz

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)