About / Advertise
40 timmars batteritid nästa år
Direktmetanolbränsleceller är mogna att driva bärbara datorer. Det anser i alla fall ett antal japanska tillverkare som nu annonserar produkter.
Direktmetanolbränsleceller är mogna att driva bärbara datorer. Det anser i alla fall ett antal japanska tillverkare som nu annonserar produkter.
| Japaner laddar upp med metanol Tio gånger bättre batteritid på samma batterivolym. Det är vad som utlovas i framtida batterier. o NEC tänker i år släppa en bärbar dator som använder ett direktmetanolbatteri. Prototypen har en drifttid på 5 timmar, men NEC räknar med att erbjuda 40 timmars batteritid nästa år. o Hitachi ska använda en direktmetanolcell i en handdator under 2005 och hoppas då ha teknik som tillåter en metanolkoncentration på 20-30 procent. Prototypen är en 5-6 cm lång patron med en diameter på 1 cm. o Toshiba har demonstrerat ett hybridsystem som kopplas till exempelvis en mobiltelefon för att ladda den. Det vatten som är sidoeffekt i reaktionen får späda ut metanolet, som kan laddas i en högre koncentration. o Fujitsu presenterade i januari ett membran som tillåter en metanolkoncentration på upp till 30 procent. Ett 300 millitersbatteri skulle ge en drifttid på 8-10 timmar. Fujutsi har ännu inte publicerat någon produktplan. Andra företag som arbetar med att ta fram batterier kring direktmetanol är Casio, Samsung, Sony, Infineon och Motorola. |
Japanska företag som Toshiba, Hitachi och NEC demonstrerar prototyper och lägger upp produktplaner. Det är en och samma bränslecellstyp som tillverkarna samlas kring: direktmetanol (DMFC, direct methanol fuel cell).
Löftet om bränsleceller "nästa år" har svikits många gånger. Samtidigt, i kulisserna, har forskarna tålmodigt fortsatt fila på de detaljer som skiljer den eleganta idén från den praktiska prylen.
- Man måste säga att man nu i alla fall kommit mycket närmare en användbar teknik, säger Carina Lagergren, bränslecellsforskare på KTH.
Den teknik som nu mognat i direktmetanolcellerna är det membran som skiljer anod från katod. Nya polymermembran läcker mindre metanol, vilket betyder att metanolkoncentrationen och därmed lagringskapaciteten kan höjas.
Också andra delar av direktmetanolcellen har effektiviserats. Toshiba utnyttjar till exempel det vatten som skapas i den kemiska reaktionen för att späda metanolen, vilket betyder att ursprungskoncentrationen kan höjas.
Det viktigaste målet är att krympa storlek och vikt. Priset kommer förstås att gå ner när tillverkningsvolymerna går upp. Men priset kommer faktiskt i andra hand när bränslecellen ska användas som batteri.
- Det man betalar för är inte själva elen, utan för att man är elnätsoberoende, säger Göran Lindbergh, bränslecellsforskare på KTH.
Nischade tillämpningar
Toshibas bränslecellsmodul illustrerar detta. Den används inte direkt som batteri, utan som laddare. Så fort du är i närheten av ett eluttag blir bränslecellen oekonomisk.
- Man kan prissätta på ett helt annat sätt än om man försöker konkurrera med dieselaggregat för elgenerering, säger Göran Lindbergh.
Mats Wolf, strömförsörjningsexpert på Sony Ericsson, tvivlar på att den första generationen direktmetanolcellsdrivna bärbara datorer kommer att nå massvolymer.
- Jag tror det kommer att handla om nischade tillämpningar. På lång sikt kommer nog genombrottet. Men det dröjer längre än de optimistiska säger.
Göran Lindbergh säger detsamma.
- Det handlar antagligen om små serier mot grupper som är beredda att betala.
Bränsleceller i mobiltelefoner ligger ännu längre fram i tiden. Mobiler är små. En bärbar dator är mer tolerant mot extra vikt och volym.
- Det är fortfarande litiumjon- och litiumpolymerbatterier som är huvudspåret för mobiltelefoner. Där finns fortfarande en hel del utveckling kvar, säger Mats Wolf.
Japan är batterilandet nummer ett, företagen ser batteriet som en strategisk komponent i sina produkter. Dessutom är japaner duktiga på att göra produkter av forskning. Och japanska konsumenter är pigga på att köpa ny teknik,
Det är kanske därför nyheterna om direktmetanolbatterier i produkter kommer från just Japan.
Flera andra typer av bränsleceller används idag. Alkaliska bränsleceller har använts i rymdfarkoster sedan länge. Ett antal stockholmsbussar rullar på bränsleceller av typen PEM (se nedan). Amerikanska Jadoo säljer ett system byggt kring PEM-celler som kan leverera 40 W för professionellt bruk av exempelvis ett nyhetsteam.
Men nu tycks alltså tekniken vara mogen för en kommersiell massmarknad som batteriersättare i elektronik. I så fall återstår bara de praktiska problemet att ordna med distribution och återvinning och få in metanolpatronerna i butikernas batterihyllor.
Jan Tångring
