About / Advertise
Svensk forskning inom inbyggda system är stark. Den är industrinära och det internationella kontaktnätet är mångfacetterat. Den höga närvaron i EUs sjätte ramprogam är ett bevis på detta.
| Sjätte ramprogrammet EUs sjätte ramprogram pågår till och med år 2006 och omfattar drygt 17 miljarder euro. Merparten av pengarna ska gå till sju prioriterade områden, främst IT, bioteknik, miljöteknik och nanoteknik. Syftet med programmet är att stärka Europas position inom forskning, teknisk utveckling och innovation Inbyggda system är ett teknikområde som det forskas inom på ett stort antal högskolor i Sverige. Förutom de högskolor som är nämnda i artiklarna härintill finns aktiviteter inom inbyggt på exempelvis Blekinge Tekniska Högskola, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Skövde, Mitthögskolan och Örebros Universitet. |
Den totala programbudgeten för området är 500 miljoner kronor. Och hela 10 procent går till forskning med svensk anknytning.
- Det är mycket starkt med tanke på att det svenska deltagandet förväntas ligga runt fyra procent i andra ansökningsomgången av EUs ramprogram, säger Karl-Einar Sjödin på Vinnovas enhet för informations- och kommunikationsteknik.
KTH och Lunds Universitet är de två svenska högskolor med starkast närvaro i EU-programmet, tätt följda av Mälardalens Högskola (MdH). Men även Chalmers, Linköpings Universitet (LiU) och Uppsala Universitet finns med på var sitt hörn.
Oförskämt mycket svenskt
Två projekt som är extra intressanta ur svenskt perspektiv är Runes och Artist2. Runes är det starkaste projektet för svensk del (se sid 22). Ericsson är koordinator. Ytterligare två svenska företag är med, likaså forskningsinstitutet Sics samt KTH och Lunds Universitet. Nära en tredjedel av det projektets budget på 98 miljoner kronor har svensk anknytning.
Artist2 är intressant ur ett annat perspektiv. Projektet är av typen "Network of Exellence" (NoE), där syftet är att koppla samman forskning som bedrivs på olika ställen men som EU inte tidigare varit med och finansierat.
Tanken med Artist2 är att stärka den europeiska forskningen inom konstruktion av inbyggda system. Totalt medverkar 34 europeiska universitet i nätverket, varvid sju franska, sex tyska och fem svenska. Med hänsyn tagen till folkmängden har Sverige tagit en klart dominerande bit av kakan, med snudd på oförskämt mycket, tycker fransmännen.
Projektet är uppdelat i sju kluster varvid Lunds Universitet leder ett och Uppsala Universitet leder ett annat. Även KTH, MdH och LiU har ett tydligt deltagande.
- Man kan säga att de svenska deltagarna, direkt eller indirekt, är engagerade i samtliga klusters aktiviteter. KTH är exempelvis med i tre, säger Martin Törngren, professor i inbyggda styrsystem samt ansvarig för Artist2 på KTH.
Samtidigt är det inte enbart inom EU som den svenska inbyggnadsforskningen håller sig väl framme. Alla nämnda högskolor har stora internationella nätverk. Nyligen blev det exempelvis känt att Sun Labs erbjudit Lunds Tekniska Högskola att samarbeta kring nästa generation Marslandare.
Nasa vill att styrsystemet ska programmeras i Java, för att få säkerhet och stabilitet. Utmaningen nu är realtidsfrågorna och LTHs uppgift är att lösa minneshanteringen.
- Vi använder redan vår realtidsjava i olika experimentella system, exempelvis i industrirobotar med ABB och andra industripartners, säger Boris Magnusson, professor i programvaruteknik vid LTH.
Stark industri banar vägen
Man kan fråga sig varför just Sverige håller sig så väl framme internationellt sett inom inbyggda system. Något entydigt svar finns inte, men landets starka tradition inom reglerteknik, datalogi och kommunikation har gjort sitt till. Likaså finns här en stark industri med företag som Ericsson, Sony Ericsson, ABB, Volvo och Saab som driver på utvecklingen av fungerande lösningar baserade på inbyggda datorer.
- Ericsson upptäckte tidigt att det huvudsakligen var ett mjukvaruföretag. Just nu sker detsamma i fordonsindustrin. Bilens mervärde sitter inte längre i kugghjulen, utan i datorer och programvara, säger Boris Magnusson.
Detta har lett till jämförelsevis tidiga forskningsinsatser inom området.
Nätverk ger extra muskler
Snart (Swedish National Real-Time Association) som är en intresseförening mellan industrin och forskare, startade redan i början på 1990-talet. Föreningen ligger bland annat bakom att Stiftelsen för Strategisk Forskning drog igång Artes, det nationella nätverket för forskning och utbildning, under mitten på 1990-talet. SSF har finansierat Artes med 95 miljoner kronor.
Både Snart och Artes anses ha stor del i dagens svenska framgångar. Artes blev en mötesplats för doktorander från vitt skilda världar, såsom datateknik, reglerteknik, mekatronik och elektronik.
Därmed suddade man ut de skarpa gränserna som annars finns mellan olika kompetensområden, vilket varit väsentligt för att kunna identifiera nya forskningsområden. Samtidigt har vanan vid nätverkande nu också visat sig vara lika avgörande som den vetenskapliga kompetensen för att få vara med i EU-programmet.
- Det hela går ut på att analysera vilka konstellationer som har bäst möjlighet och hänga på i rätt sammanhang.
- Jag formulerade själv en konstellation inom Artist2. Resultatet blev ett kluster där jag är klusterledare, säger Karl-Erik Årzén, professor i reglerteknik på LTH.
Samtidigt kan man konstatera att det svenska deltagandet sannolikt varit klart större om det inte saknats statlig forskningsfinansiering.
- Resurssituationen, med personal och pengar, gör att vi inte satsar så hårt på EU-medverkan som vi annars skulle ha gjort.
- Men vi har ett stort deltagande i Artist2. Fyra av våra tio forskargrupper medverkar där, säger Hans Hansson, professor i realtidssystem på MdH.
Fordonsindustrin driver på
En upplevelse av brist på statliga pengar är inte ovanlig i den svenska forskarvärlden idag. Trevligare är väl då att vi nu står i en fas av industriell utveckling då datorer i form av inbyggda system tar sig in i all möjlig utrustning. Det gör forskningen inom området mycket industrinära, vilket också avspeglar sig i den höga närvaron av företag i forskningsprojekten.
Näringslivets engagemang i forskningen är oerhört viktig inom inbyggda system. Speciellt den svenska fordonsindustrin är inne på att öka samarbetet med högskolorna ytterligare. Idag finansierar exempelvis Volvo industridoktorander hos Chalmers, Volvo och Bombardier har liknande avtal men MdH, medan Scania har avtal med KTH.
- Fordonsindustrin vill se mer forskning inom inbyggda system i Sverige. Det finns tecken på att Volvo och Scania kommer att skjuta till mer eget kapital till denna forskning framöver, säger Martin Törngren.
- Samtidigt måste man förstå att det inte är de stora företagen som skapar tillväxt i ett land. Vi behöver växande små och medelstora företag, vilket i sin tur kräver en aktiv forskningsmiljö, säger Axel Jantsch, professor i Elektroniksystemkonstruktion på KTH.
Inbyggda system är ett teknikområde som det forskas inom på ett stort antal högskolor i Sverige. Förutom de högskolor som är nämnda i artikeln ovan finns aktiviteter inom inbyggt på exempelvis Blekinge Tekniska Högskola, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Skövde, Mitthögskolan och Örebros Universitet.
Se även artiklarna:
Ungdom i inbyggnadstäten
Lucas siktar mot Mars
Bredd och djup präglar KTH
Anna Wennberg
