Efter den 1 juli 2006 får man inte längre sälja elektronikprodukter inom EU som innehåller bly eller en rad andra farliga ämnen. Då träder nämligen RoHS-direktivet i kraft. I Sverige är det Ulla Falk på Kemikalieinspektionen som ansvarar för direktivets genomförande och efterlevnad.
RoHS-direktivet träder i kraft i praktiken den 1 juli 2006 och förbjuder då försäljning av elektronikprodukter som innehåller bly, kadmium, kvicksilver, sexvärt krom och flamskyddsmedlen PBB och PBDE. Företag kan dock begära undantag från direktivet om det inte finns någon miljövänligt material som kan ersätta det som förbjudits. I Sverige är det Kemikalieinspektionen som ansvarar för hur direktivet ska tolkas och myndigheten får troligen även ansvaret för att se till att det efterlevs. Ulla Falk är Kemikalieinspektionens ansvarige för RoHS. RoHS-direktivet är tätt kopplat till ett annat EU-direktiv kallat WEEE som rör elektronikavfall, men där är Naturvårdsverket ansvarig myndighet. |
Den svenska elektronikbranschen upplever bitvis RoHS som ett hot. Men för Ulla Falk är det självklart att direktivet behövs.
- De ämnen som pekas ut vill vi inte sprida i miljön. Varför inte förbjuda dem om det går att hitta alternativ? Låt oss bli av med dem där det är möjligt!
Hon tror inte att RoHS är någon nackdel i konkurrensen med andra länder.
- Jag tror inte EU-länderna förlorar för att vi har stränga regler. Hittills har jag inte haft anledning att tro något sådant. EU är en så intressant marknad. Asien har rättat in sig i ledet, och även USA tycks komma.
- Men alla företag kommer säkert inte att kunna följa reglerna. En del kan tänkas gå i konkurs. Det är sådant som händer då strängare regler införs.
Kemikalieinspektionen har flera roller i RoHS-genomförandet. Just nu jobbar myndigheten på att tolka omfattningen av direktivet. Från den 1 juli 2006 får man troligen också ansvara för att industri efterlever bestämmelserna.
- Men vi kommer inte att rusa ut på den morgonen och sätta dit folk. Vi vill över huvud taget inte sätta dit någon - vi vill få folk att vakna upp och ta ansvar för att minska miljö- och hälsoriskerna.
Exakt hur inspektionerna ska ske är inte klart ännu. Men Ulla Falk understryker att Sverige inte ska vara strängare än något annat land. Några "gryningsräder" är inte aktuella.
- Enligt direktivet ska metoderna vara effektiva, avskräckande och proportionerliga. Men vi planerar inga oanmälda inspektioner. Vi vill vara nöjda efter besöket.
Informera, informera, informera
Ett viktigt led i processen är därför att informera så mycket som möjligt om direktivet. Främst görs det på Kemikalieinspektionens webbplats www.kemi.se.
- Så svarar jag på alla mail och telefonsamtal och försöker komma på alla branschmöten som inte krockar med Bryssel. Jag vill göra vad jag kan.
Till Bryssel åker hon allt som oftast. I februari är det möte i den så kallade tekniska anpassningskommittén, TAC, där Ulla Falk är Sveriges representant. Det är här gränsvärden och listor med tilllämpningar som kan bli undantagna från direktivet diskuteras innan de slutgiltigt beslutas av EU. I TAC sitter varje EU-lands ansvarige för RoHS och det närliggande Weee-direktivet.
Ledamöterna har förstås olika åsikter om vad som motiverar ett undantag, hur tidsbegränsade undantagen ska vara och var gränsvärdena ska ligga. Diskussionerna blev knappast enklare av att EU fick tio nya medlemmar i våras. Men Ulla Falk tonar ner problemen.
- De nya medlemmarna har hittills varit rätt tysta. Och de gamla, dem känner jag, där finns en vilja att komma fram.
Det hindrade inte Ulla Falk att som enda ledamot rösta nej till en föreslagen undantagslista som presenterades strax före jul. Hon - och därmed Sverige - ansåg att ett av undantagen var omotiverat. Dessutom fanns ingen tidsgräns för undantagen, vilket Sverige önskat. Som det nu är ska undantagsbilagan bara ses över vart fjärde år, i avsikt att kortas ned i takt med teknikutvecklingen.
- Vi hoppas att motsträviga företag har konkurrenter som är mer framåtseende. Från svensk sida vill vi stödja progressiva företag. De som tar ny teknik på allvar ska ha en fördel.
Listorna över undantag är långt ifrån färdiga, och Ulla Falk medger att EU underskattat hur mycket jobb de kräver. EU-kommissionen har nu anlitat en konsult för att underlätta arbetet - den nyss nämnda omröstningen gällde den del av konsultens listor som ansågs okontroversiella.
Undantag på webben
På EU-kommissionens hemsida finns listor över såväl beslutade som efterfrågade undantag, och länkar dit finns på Kemikalieinspektionens webbsida. Det tycker Ulla Falk är tillräckligt.
- Man måste kunna kräva av företagen att de ska kunna gå till en hemsida och läsa informationen där, säger hon.
Industrin kan fortfarande begära undantag för enskilda produkter. Förutsättningen är att man kan bevisa att det inte finns någon RoHS-kompatibel ersättare för någon ingående komponent eller material. Men Ulla Falk betonar att kommitténs lyhördhet för nya undantag avtar i takt med tiden.
Ett annat problem som kommittén brottas med är gränsvärden. Den nu föreslagna formuleringen, "mindre än 0,1 procent bly i homogent material", är juridiskt knepig.
- I praktiken betyder det att varje tillverkare förväntas kräva papper på blyfrihet i alla komponenter. Alternativt att man analyserar komponenterna själv.
- Vi kommer att kräva att det som går att kontrollera också kontrolleras i praktiken - det kan alltså bli analysmetoderna som blir begränsande.
Trots att en stor mängd frågor återstår att lösa är Ulla Falk övertygad om att direktivet kommer att vara bra för Europa på sikt. Hon tror också att införandet kommer att bli ganska odramatiskt i Sverige.
- Jag tror inte det blir några rättsprocesser. Erfarenheten visar att svenska företag vill följa reglerna, säger hon.
Adam Edström