- Vi har ett påtagligt jätteproblem med rekrytering till teknikutbildning idag, i synnerhet till elektronikområdet som tagit mest stryk.

Det säger Lars Källander som arbetar med högskoleingenjörsutbildningen på KTH, men också leder och samordnar arbetet i Samverkansgruppen för Högskoleingenjörsutbildning i Sverige.

Lars Källander har fog för sitt bekymmer. Intresset för en högskoleingenjörsutbildning med elektronikinriktning har sjunkit drastiskt under de senaste sex åren. År 1999 började 1 794 elever fördelat på 23 olika lärosäten i Sverige, i fjol började 460 elever på 19 olika lärosäten.

- Vi har en väldigt jobbig situation just nu och tyvärr tycks inte Svenskt Näringsliv eller Teknikföretagen vara speciellt bekymrade, säger Lars Källander.

Kollegan Ronny Nord på IT-universitetet i Kista är lika oroad. Också han menar att industrin inte visar något större engagemang för utbildningen.

- Med intervjuer och enkäter frågar vi våra ingenjörer vilka befattningar och vilket jobbinnehåll de har ett, två och tre år efter examen och vi tror att vi levererar vad industrin vill ha.

- Kommunikationen är tyvärr alltför enkelriktad. Vill elektronikindustrin ha nya ingenjörer? Vad vill industrin ha? Jag skulle gärna se ett utökat engagemang i utbildningsfrågorna från elektronikindustrin, säger Ronny Nord.

Industrin vill inte ta ansvar

Mats Lindoff, teknikchef på Sony Ericsson, är visserligen bekymrad över att Lunds tekniska högskola diskuterar att skära ner på elektronikutbildningen, men han anser ändå inte att företagen har något ansvar för utbildningen.

- I princip inte. Vi har utvecklingsenheter runt omkring i världen och vi lägger dem där infrastrukturen, till exempel utbildning är i världsklass.

Istället är det framför allt kvaliteten på de utexaminerade som oroar företagen.

- Det bekymrar mig att antagningen haltar och man inte fyller utbildningsplatserna. Det kan bli hämmande för utbudet, säger Harry Frank, före detta forskningschef på ABB.

Däremot uppfattar han inte någon kvalitetsskillnad mellan olika högskolor. Och där får han medhåll av Kjell Gustafsson på Ericsson Mobile Platforms.

- Den individuella skillnaden mellan de sökande, deras mål och inställning, spelar mycket större roll än utbildningskvaliteten.

- Jag har arbetat i Frankrike, och vi är hästlängder från det franska elitsystemet där man lägger 50 procent av utbildningsresurserna på de 10 procent bästa, säger Kjell Gustafsson.

Även civilingenjörsutbildningarna med elektronikinriktning har haft svårt att få studenter på senare år. Både Chalmers och KTH känner av det minskade intresset för civilingenjörsutbildningar med elektronikinnehåll, även om de två högskolorna klarat sig förhållandevis bra med mellan 150 och 200 nyintagna elever i höstas.

Utbildning läggs ned

Värre var det för de mindre högskolorna i landet. Utbildning Elektronik 180 poäng kom aldrig igång på Blekinge Tekniska högskola i höstas, medan totalt 44 elever började på någon av Mälardalens högskolas tre utbildningar som efter 4,5 års studier kan ge en civilingenjörsexamen med elektronikinriktning. Av dessa var det enbart tre som började på Elektronikprogrammet, som är den utbildning som ger djupast specialisering i elektronik av de tre.

- Vi startar inget nytt Elektronikprogram i höst. Högskolan har inte råd att behålla utbildningen på grund av för lågt intresse bland studenterna.

- Därmed lägger vi ner ett flertal kurser i elektronik, exempelvis kurser i tillämpad signalbehandling och reglerteknik samt kurser i system-på-kisel, säger Åsa Lundkvist, ansvarig för grundutbildningen på Mälardalens högskola.

Studenternas ointresse för teknikutbildning är inte bara ett potentiellt problem för industrin, utan också för högskolorna. Utan elever, inga bidrag. Idag får högskolorna lika stort bidrag för varje student som går en kurs, oberoende om det handlar om en högskoleingenjör eller civilingenjör eller om det är en svensk eller utländsk student. Lösningen för många tekniska högskolor har därför varit att starta så kallade internationella magisterprogram. De attraherar utländska studenter. Utbildningen är gratis och kräver vanligtvis en kandidatexamen eller motsvarande med specialämneskrav.

Utländska studenter attraherar

Mälardalens högskola startade två magisterutbildningar med elektronikinriktning i höstas. Blekinge Tekniska högskola har en längre magistertradition. I höstas antog högskolan omkring 50 elever på magisterutbildningen med elektronikdjup.

- Det var ovanligt få som började i höstas på grund av en intagningsmiss, eleverna hann inte få visum. Vanligtvis är elevantalet det dubbla, säger Mikael Åsman på Blekinge Tekniska högskola.

Eleverna som går utbildningen kommer främst från Indien, Pakistan, Bangladesh och Nigeria. På Chalmers är knappt 7 procent av dem som går skolans masterprogram med elektronikinriktning från Sverige.

- Men målet är att det ska vara hälften svenska och hälften internationella studenter på Chalmers magisterprogram framöver, säger Titti Wahlström studievägledare på Chalmers.

På Chalmers finns det naturliga skäl för att det kommer att gå åt det hållet eftersom alla läser enligt Bolognamodellen sedan i höstas. Det innebär att studenten har en kandidatexamen om alla krav är uppfyllda efter tre år. Under våren i årskurs 3 kan studenten söka till ett mastersprogram som är anslutet till ursprungsprogrammet för att slutligen ta ut en civilingenjörsexamen efter 4,5 år.

Visserligen finns det ännu inte någon juridisk tolkning av Bolognamodellen i Sverige, men förmodligen kommer en proposition om den nya examensordningen att läggas fram i maj.

Idén med Bolognamodellen är att skapa en harmoniserad examensordning inom och till viss del utanför Europa med bland annat en kandidat- och magisterstruktur på 3 plus 2 år. Tanken är att ökad rörlighet hos studenterna ska ge ökad konkurrens mellan högskolorna och höjd kvalitet på utbildningen.

Tjäna pengar på utbildning

Svenska tekniska högskolor välkomnar en ökad konkurrens mellan europeiska universitet. De anser sig attraktiva i utlandet och tror att fler studenter kommer att söka sig hit.

Företag som Ericsson och ABB ser också positivt på rörlighet och rekryterar lika gärna utländska studenter som svenska.

- Personligen tycker jag att det är enormt berikande att arbeta med människor från andra kulturer, med andra problemlösningsmetoder, säger Kjell Gustafsson.

Den stora stötestenen är om Sverige ska erbjuda gratis utbildning till alla som kommer hit.

- Jag har inget emot utländska studenter, och många blir kvar, men jag tror att man skulle behöva börja ta betalt för utbildningen.

- USA och Australien tjänar pengar på att utbilda utländska studenter, och det borde vi också kunna göra, säger Harry Frank.

Sätt värde på utbildningen

Anna Wennberg, Elias Nordling