About / Advertise
Om det verkligen varit tomten som stod för julklapparna så hade säkert myten om julen som glädjens, kärlekens och spontanitetens tid kunnat leva länge än. Men nu råder marknadsekonomi, och sålunda är handlarna och deras utredningsinstitut som styr över paketens innehåll.
Det gäller ju att göra rätt, här i världen. Men få saker är så svåra att få till rätt som just julklapparna. Matchandet av önskelistor mot plånbokens storlek, affärernas utbud och givandets glädje är som upplagt för ångestfyllda konflikter.Som tur är lever vi i välorganiserade Sverige. Här utses sedan 1988 Årets Julklapp av HUI, Handelns utredningsinstitut. I år har HUI bestämt att det är Ljudboken som gäller. Alltså såna där cd:ar och mp3:or (inga kassetter längre) där författarna själva (eller om de inte lever längre någon skådespelare med god diktion) läser upp sina alster.
Två miljoner ljudböcker redan sålda i år
Ljudböcker är oerhört populära. Var fjärde svensk har lyssnat på en ljudbok under året, påstår Förläggareföreningen. Och visst är det genialt att komma på en julklapp som inte bara glädjer mottagaren, utan även gynnar såväl bokhandeln som konsumentelektronikhandlarna och kultureliten.
Konsensus galore. HUI trodde de hade en vinnare. Ändå var elektronikhandlarna inte riktigt nöjda. Som reaktion mot HUI försökte därför branschorganisation ElektronikBranschen att utse platt-tv:n till Årets julklapp. Med motiveringen att redan har svenskarna köpt så många platta tv i år att alla prognoser spruckit. Omkring 400 000 sålda hittills, och 100 000 till lär det bli i julruschen. Bara i Sverige. Tjock-tv:ar göre sig inte besvär, såna säljs bara 190 000 i år.
Nu är en halv miljon tv:ar förvisso färre än två miljoner ljudböcker. Men eftersom en platt-tv kostar många tusen, och en ljudbok på sin höjd tvåhundra kronor, så får man förstå elektronikhandlarnas bevekelsegrund.
Fast HUI utsåg faktiskt platt-tv:n till Årets Julklapp redan 2004. Så den gången var institutet före sin tid.
Andra gånger har HUIs träffsäkerhet varit mer diskutabelt, och i vissa fall skrattretande. I varje fall efter jul. Första Årets Julklapp var bakmaskinen. Så 1988. Så många oanvända under 1989. Ett öde bakmaskinerna nog delar med förra Årets Julklapp, pokersetet. Så 2005. Så ute 2006.
Värst var dock 1997 års HUI-julklapp. Tamagotchin, det elektroniska husdjuret. Kommentarer överflödiga.
Tomten - en miljöbov
Då torde ljudboken vara ett bättre val. De är himla populära på familjeutflykt i bilen - man hinner med hela Röde Orm på väg till fjällen. Fast vill man veta upplösningen på en Henning Mankell eller en Lisa Marklund så kanske det blir onödigt många extra varv runt kvarteret innan man är framme, med miljöbelastning som påföljd. Undrar om HUI tänkt på det?
Några som tänkt på julens miljöbelastning är Elprisguiden. Den organisationen vill bidra till ljuset och stämningen med att informera om vad elnotan blir efteråt.
Bitvis är det positiv läsning. Att värma en glögg i mikrougnen kostar exempelvis bara fem öre. Och ett julbak kostar inte mer än tre kronor. Skinkan, som ju först ska kokas och sedan griljeras, blir lite dyrare, en hel femma.
Värre är det med städningen. Två timmar med dammsugaren kostar tre kronor i el. Ska man därtill tvätta och stryka dukar och gardiner så får man vara beredd på att lägga upp 15 spänn till. Bara i elkostnad, alltså.
Lysdioder spar el så det räcker till ljudbok
Men den verkliga boven är ljusstakarna och ljusslingorna. En till synes oskyldig adventsstake som står påslagen mellan första advent och Tjugondag Knut drar el för 30 spänn! Julgransbelysningen kan kosta dubbelt så mycket, och utomhusvarianterna fyra gånger.
Bättre då att köpa (hittills väldigt dyra) LED-ljusslingor. De drar bara el för ett par kronor, även om de står på hela december och en bra bit in i januari.
Någon platt-tv kan man nog inte spara ihop till på det viset, men en ljudbok till ryms kanske i julbudgeten. Eller en elmätare, en luftvärmepump eller en lysdiodslampa.
Se där några idéer till HUI inför nästa år.
