About / Advertise
”En hel huggorm”. Så översätts gladeligen ”one full adder” av Googles automatiska översättningsprogram. Vilket ju är rätt på sitt sätt, men galet inom digitaltekniken. Än värre är det att bolag byter namn – ser man inte upp så kan Microchip bli Analog Devices och Micrel översättas med Texas Instruments.
Översättningar hör till dagens i-landsproblem. På sjuttio- och åttiotalen, när japansk konsumentelektronik gjorde sitt segertåg över världen kunde en och annan medföljande fullkomligt obegriplig bruksanvisning orsaka både vredesutbrott och skrattanfall. De var nog knappast automatöversatta, snarare tillkomna med hjälp av underbetalda japaner med ordbok, men effekterna blev likväl dråpliga alltsomoftast.
En klassiker är ”jack” som av någon fullkomligt outgrundlig anledning ofta blev ”gäddsnipa” på svenska. Visst, uttrycket finns, det betyder ”liten gädda”, och det svenska ordet översätts med ”jack” till engelska. Men som beteckning på en utgång på baksidan av en förstärkare blev det ju missvisande. Phone Jack blev följaktligen Hörlur Gäddsnipa, och så vidare. Att ”jack” är en homonym – ett ord som låter likadant men har många betydelser (sjöbjörn, knekt, grenuttag, domkraft, uppassare, åsnehingst, stövelknekt och lägel för att bara nämna några av de mer esoteriska) – och följaktligen borde alstra viss försiktighet föll uppenbarligen inte denna översättare in.
Historien om gäddsnipan är sann. Däremot är det mer tveksamt om ”Roman trästubbe ingång” verkligen var det budskap som mötte användarna av Novell Netware istället för ”Novell Login”. Men det är en kul skröna.
Sant är dock att den tyska datorjätten Nixdorf länge levde med devisen ”vi säljer kassa terminalsystem”.
Numera är det Google som är vår främsta källa till om inte kunskap så i vart fall något slags ytlig insikt i främmande språk. Och det är förvisso ett underbart framsteg att vem som helst kan tillgodogöra sig åtminstone delar av innehållet i texter skrivna på kantonesiska, urdu, swahili eller engelska med ett par knapptryckningar.
Men det omvända fungerar sällan lika klockrent. Vissa författare avser säkert hel, eller rentav mätt huggorm då de skriver ”full adder”, men inom digitaltekniken har ju huggormen inte mycket att hämta. Det är inte helt fel, men det finns mycket fiffigare svar, som Brasse uttryckte det på den tiden fem myror var fler än fyra elefanter.
Totalt oförklarligt är dock att Google byter namn på företag i vissa sammanhang. Som i meningen ”Artikeln är kritisk mot Microchip som företag”. Precis när det sista g:et i ordet företag trycks ned så skiftar Google bort Microchip – för att ersätta det med Analog Devices. Kolla själv på denna länk!
Fenomenet ger onekligen grund för konspirationsteorier – hur mycket har Microchip betalat, och till vem, för att slippa förekomma i kritiska sammanhang och dessutom försöka ge konkurrenten skulden för sina tillkortakommanden?
Och värre blir det. Byt ut Microchip i meningen ovanför mot Micrel. Då försvinner förvisso Analog Devices. Men vad kommer i stället? Jo, Texas Instruments. Que? Se själv här (länk).
Andra företagsnamn busas det minsann inte med, Google låter Ericsson, ABB, Ikea och Elfa kvarstå, liksom Tektronix, Rohde & Schwarz, LeCroy och Agilent. Men just Micrel och Microchip verkar här ha ingått i något slags allians riktad mot Texas Instruments och Analog Devices.
Då och då lyckas dock översättar- och stavningshjälpprogram slå huvudet på spiken. Som en storsäljande mobiltelefons förslag till ordet apportemission i ett SMS. ”Menar du opportunism?” frågar mobilen.
Och där måste man säga att den kom sanningen avsevärt mycket närmare än vad översättarprogrammeraren kunnat drömma om.
