Hur kommer folk att använda tele- och datakommunikation i framtiden? Och vad ska Ericsson göra för att tillfredsställa de behoven? De frågorna har Lennart Grabe försökt svara på, tillsammans med 500 andra Ericssonanställda. Svaret blev inte entydigt - framtiden kan enligt Grabe följa tre scenarier och Ericsson måste kunna klara alla tre.

Se upp för Internet. Dagens etablerade systemprodukter för de publika telenäten kan på sikt ersättas av routerbaserade nät som svarar för all teletrafik.

När den signalen nu sänds ut inom Ericssonkoncernen har något väsentligt hänt. Ericsson har startat en kampanj som i praktiken innebär en kulturrevolution.

På den gamla goda tiden hade det svenska ingenjörsföretaget en enda klar väg framåt. Nu redovisar Ericsson tre olika tekniska modeller för framtidens publika telenät och ett av alternativen innebär faktiskt att Internettekniken tar hem spelet.

- Ericsson skall förbereda sig för alla tre alternativen. Vi skall sälja kompletta nätsystem för allihop, säger Lennart Grabe, ansvarig för affärsutveckling i Ericssonkoncernen.

Lennart Grabe är projektledare för något som kallas 2005 - Ericssons väg in i nästa sekel. Över 500 personer har hittills lagt ner tusentals timmar i projektet och nu skall budskapet spridas till koncernens 90 000 anställda. Syftet är att få ett brett genomslag för den nya strategin.

Lennart Grabe betonar den stora osäkerheten, det är inte självklart vilken teknisk lösning som kommer att dominera i de publika telenäten. Dessutom väljer länderna olika grad av liberalisering, vissa går långt, andra är mer återhållsamma.

- Vad vill människorna acceptera av den nya tekniken? Det finns starka konservativa strömningar som inte säger ja till all den nya tekniken, säger han.

Han betonar att utvecklingen måste vara marknadsstyrd. Frågan är helt enkelt vad enskilda viktiga kundgrupper vill köpa. Genom god förståelse för detta skall Ericsson bättre klara marknadens krav.

- Vi har bestämt oss för att inte lansera en enda klar framtidsmodell. Istället skall vi snabbt kunna lägga om kursen när det behövs. Vi skall bli bättre på att klara nya trender, säger han.

- Vår ambition är att skapa en kultur som uppmuntrar entreprenörer. Det skall bli lättare för innovativa ingenjörer att realisera sina idéer inom företaget.

Själv är Lennart Grabe ingen traditionell teleingenjör. Han är ursprungligen jurist och började på Ericsson 1981. Mellan 1989 och 1992 var han vice VD för Ericsson GE i USA och därmed direkt ansvarig för affärsverksamheten.

General Electric, Ericssons partner i det bolaget, är ett av världens absolut mest framgångsrika ingenjörsföretag. Och där är marknadsstyrning ett honnörsord. Sedan 1994 har Lennart Grabe varit chef för affärsutveckling inom Ericssonkoncernen.

Är det en fördel att inte vara elektroingenjör när du nu stakar ut Ericssons väg in i framtiden?

- Jag tror det är bra med en kombination mellan bred allmänkunskap och hög teknisk kompetens, svarar han.

Den grundläggande tekniska kunskapen fick han vid några års oavslutade studier på maskinlinjen vid KTH i Stockholm och vid signaltrupperna under lumpartiden. Men juridiken tog så småningom över och efter tingsmeritering följde arbete åt industriförbundet

i Stockholm, därefter blev han affärsjurist åt transportföretaget ASG och 1981 började arbetet vid Telefonplan i Stockholm.

Göte Andersson



Ericssons tre scenarier




"Up and Away":
Intelligensen har flyttat från de publika näten till terminalerna hos användarna. Detta har praktiskt taget eliminerat behovet av intelligent koppling. Snabba routerbaserade nät svarar för all teletrafik. Dessa routade nät klarar både tele-foni och TV-utsändningar. Elektronisk handel och annonsering har slagit igenom på nätet.



"Service Mania"
En publik Internettjänst växer men privata nät tar över av ekonomiska skäl. Det går inte att reklamfinansiera den stora nätkapacitet användarna vill ha. Tjänsterna är i allmänhet placerade i servrar. Användarna kommunicerar med dessa via olika slag av accessnät.



"Gran Tradizione":
Inget av telefonbolagen bygger routerbaserade nät för en stor del av telefonitjänsten. Ny teknik förs in i de publika näten för access, koppling och transport. Hälften av världens nätinvesteringar görs i publika nät, detta inkluderar trådbaserade och radiobaserade nät.