Kompletterar SDH

ITU har utvecklat en mycket viktig standard för hantering av olika typer av datasignaler för optiska nät som kommer att bli av central betydelse i framtiden. Standarden kallas G.709 OTN och specificerar gränssnitt för Optiska transportnät (OTN) och transporthierarkin OTH med kapacitet upp till 40 Gbit/s. G.709 definierar även OA&M (Operation Administration and Management), det vill säga styrning och driftövervakning.

I det korta perspektivet kommer G.709 kommer att samexistera med den gamla transmissionsstandarden SDH samtidigt som G.709 på många områden tillför funktioner som inte finns i SDH-standarden

I praktiken kan det bli så att en Ethernetväxel med kapacitet för 10 Gigabit Ethernet utrustas med G.709-gränssnitt och via en eller fler våglängdskanaler kommuniceras med andra noder utan att SDH används över huvud taget, vilket är den vanliga lösningen idag. I princip kan nyttolasten i OTN-ramen vara av vilken signaltyp som helst. En Ethernetväxel blir i detta fall en optisk nod. Målet med OTN-standarden är att alla optiska noder skall utrustas med G.709-gränssnitt.

- G.709-gränssnittet kan nyttjas i UNI (User to Network Interfaces) och i NNI (Network Node Interfaces) i ITU:s kommande standard för intelligenta optiska nät, säger Zere Ghebretensaé på Ericsson som deltar i ITU-standardiseringen.

- Fördelen med G709 jämfört med SDH, utöver utökad management och felrättande funktionalitet, är att G.709 erbjuder en separat optisk övervakningskanal, så kallad. Optical Supervisory Channel (OSC) för transport av styrsignalerna. Detta är viktigt framför allt när man implementerar heloptiska nät där den elektriska signalen inte är tillgänglig i varje nod, säger Ghebretensaé.

Ramstrukturen i G.709 består av tre delar, overheadbitar som används för management och övervakning av signalen på samma sätt som för SDH. Själva informationsfältet (nyttolasten) och den inbyggda felrättande koden som möjliggör att man kan uppnå höga hastigheter för långa avstånd.

I G.709 har tre olika signalnivåer definierats, OPU1 (Optical channel Payload Unit) för mappning av 2.5 Gbit/s, OPU2 för
10 Gbit/s och OPU3 för 40 Gbit/s. En SDH-signal kan mappas in bitsynkront eller asynkront och G.709 specificerar hur dessa mappningar av SDH för STM-16, STM-64 och STM-256 till OPU1, OPU2 och OPU3 skall utföras.

På motsvarande sätt kan ATM-celler multiplexeras i OPUs informationsfält. Paketbaserade data, som till exempel. IP-paket eller Ethernet ramar, måste först in-kapslas i ett nytt protokoll, Generic Framing Procedure (GFP), innan de mappas in i G.709 ramen.

Göte Andersson