JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. För ITU har bredband blivit viktigare än 3G
Spel, nedladdning av musik och film, IP-telefoni och IP-tv driver utvecklingen vidare

Det är numera bredband som är "nästa stora grej", enligt Internationella Teleunionen ITU. För några år sedan sa ITU samma sak om mobilt internet. Skillnaden visar hur Europas 3G-vision spruckit, och att den amerikanska dataindustrin kopplat ett kraftfullt ledargrepp.
Sydkorea ligger tre år före den genomsnittliga utvecklingsnivån för världens länder.

Sydkorea hade 21,3 procents penetration för bredband räknat per hundra innevånare i slutet av 2002. Vid samma tidpunkt hade Kanada 11,7 procent, Belgien, 8,5 procent, Danmark 8,3 procent, Sverige 8,1 procent, USA 6,9 procent, Schweiz 6,3 procent, Japan 6,1 procent, Tyskland 4 procent och Storbritannien 2,3 procent.

Detta innebär att den statliga svenska satsningen på bredband hittills inte givit Sverige något försprång gentemot de ledande länderna när nu ITU och OECD mäter utfallet av ländernas ansträngningar.
Bredband växer nu kraftigare än mobiltelefoni. Den globala tillväxten för bredband har skjutit fart ordentligt och antalet abonnenter beräknas nå hela 80 miljoner i december 2003.

Tillväxttakten för bredband är idag faktiskt högre för bredband än för mobiltelefoni, modemuppringd Internettrafik och ISDN, vid en jämförelse för de första sju tillväxtåren för samtliga nättjänster. Bredband är på väg att bli en viktig tillväxtmotor för både telekombranschen och för allmän ekonomisk tillväxt i världen.

Dessa besked redovisade ITU och OECD, Organization of Economic Co-operation and Development, den 8 och 9 oktober. Rapporterna publicerades strax innan telekomvärldens globala mässa, Telecom World i Genve, som genomförs vart fjärde år. Dessa rapporter är sammantaget den tyngsta sammanställning som hittills gjorts om den globala utvecklingen av bredband.

- Bredband erbjuder en gemensam plattform för tre konvergerande sektorer, databehandling, kommunikation och tv-sändningar, skriver ITU i sin rapport som fått det talande namnet Birth of Broadband.

På lång sikt kommer bredband att ersätta de fasta separata nät som idag används för främst datakommunikation, fast telefoni och tv-sändningar. I bredband inkluderar då ITU alla slag av fasta nät, både kabel- och radiobaserade nät, som har verklig masspridning.

Det är bara nu, i den första utvecklingsfasen som bredband enbart nyttjas för att få en snabb anslutning för Internettrafik, menar ITU. Efterhand tillkommer alltfler viktiga tjänster.

En sådan utveckling har redan startat och nått bredare användning i de mest avancerade länderna. I några länder finns det nu tillräckligt stor marknad för att nya tjänster skall kunna få bredare spridning.

IP-telefoni, spel samt nedladdning av musik och film är de tre viktigaste nya tjänster som hittills fått verklig kommersiell betydelse, enligt ITU som väntar att även tv-tjänster (tv via Internetprotokollet) skall bli en ny viktig tjänst.

I USA och Japan är IP-telefoni den starkaste drivkraft för bredband. Sydkorea är främst när det gäller spel. USA ligger i täten med filöverföring av musik och film, så kallad peer-to-peer-trafik. Dessa tjänster har nått genombrott och kan nu få bredare spridning i andra länder.

Bredband är nu i sin första tillväxtperiod världen över och huvuddelen av expansionen återstår, anger ITU som beskriver bredband som "the next big thing".

Mobilt internet försenat

För några år sedan sade ITU just detta om mobilt Internet (det vill säga 3G) men nu skriver ITU att bredband i det fasta nätet kommer före mobilt Internet som tar längre tid på sig än förväntat. Det är just denna beskrivning på vad som blir "the next big thing" som är ny för ITU.

Detta besked gläder sannolikt den amerikanska dataindustrin eftersom de är huvudleverantörer av nätutrustning för de nya bredbandsnäten. För Europas mobilindustri innebär rapporterna från ITU och OECD ytterligare en bekräftelse om att de tidigare 3G-visionerna spruckit.

ITU-rapporten visar att bredband idag byggs ut i stor skala i 85 av världens 200 länder. ITU påpekar att särskilt i utvecklingsländer är den nya wlan-tekniken (främst IEEE 802.11) ett viktigt alternativ eftersom dessa länder normalt saknar en teleinfrastruktur med abonnentnät av koppar. I många utvecklingsländer är ADSL-tekniken därför inget realistiskt alternativ medan billiga radiolösningar passar desto bättre.

WLAN viktigt för u-länder

Medan ITU koncentrerar sig på nätteknik, nättjänster och abonnenttillväxt så analyserar OECD nyttan av bredband på mer övergripande nivå.

- Bredband är viktigt för den allmänna ekonomiska och sociala utvecklingen. Bredband är en nyckelkomponent av strategisk betydelse för alla länder eftersom det innebär att informationstekniken kan accelerera utvecklingen i alla sektorer. Bred spridning av bredband till överkomliga kostnader för slutanvändaren bidrar till ökad produktivitet. Bredband ger vinster för affärslivet, offentliga sektorn och konsumenterna, skriver OECD som analyserat de ekonomiska konsekvenserna av bredare spridning.

De samlade ekonomiska fördelarna är så stora att OECD råder sina medlemsländer att stimulera utbyggnaden av tekniken. OECD består av de 30 rikaste länderna i världen, och organisationen koncentrerar sig på den samlade ekonomiska nyttan och vilka regelverk som skall införas för att stimulera utvecklingen i önskad riktning på många områden, inklusive telekom.

De besked som ITU och OECD ger har hög trovärdighet. Alla världens länder är medlemmar i Internationella Teleunionen. Båda organisationerna arbetar på direkt uppdrag av medlemsländernas regeringar.

Fotnot:
Även om bredband nu växer snabbt världen över är det långt kvar innan bredband får riktigt bred spridning. Bredband tog fart i slutet av 90-talet. I början av 2003 fanns 63 miljoner abonnenter i bredbandsnäten världen över. Vid samma tidpunkt fanns 1 130 miljoner användare i fasta publika nät och 1 160 miljoner abonnenter i mobilnäten. Antalet tv-hushåll är också över en miljard. På lång sikt kan bredband i fasta nät naturligtvis aldrig få lika många abonnenter som mobilnäten eftersom mobilnäten riktas till nästan hela befolkningen.

Göte Andersson
MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Anne-Charlotte Lantz

Anne-Charlotte
Lantz

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)