Teknikskiftet till IMS, IP Multimedia Subsystem, är inget mindre än ett paradigmskifte. Med IMS kan de stora telefonbolagen ersätta sina gamla fasta telefoninät. Och IP-telefonin i bredbandsnäten kan bli betydligt bättre än exempelvis Skype.

Tekniskt utgör IMS ett gemensamt IP-baserat styrsystem som kan hantera alla de viktiga telenäten, som fast och mobil telefoni, bredband, kabel-tv, wifi och Wimax. Med ett gemensamt styrsystem sjunker kostnaden dramatiskt för att producera nya integrerade tjänster som helt enkelt inte är ekonomiskt möjliga då varje nät har sitt eget styrsystem.

Politik kan stjälpa IMS IMS är en av de största utmaningarna för telekomindustrin någonsin. Det är lätt att förstå fördelarna med IMS men samtidigt hotas kommersiella och politiska intressen världen runt. Just därför borde ingen bli förvånad om det tar tid innan världens tunga nätoperatörer verkligen inför IMS, och vi ser om tekniken får en helt dominerande roll. Ericsson påpekar att det finns starkt industriellt stöd för IMS bland branschorganisationerna, de dominerande systemleverantörerna driver på, och 20 av världens största nätoperatörer har uttalat sitt stöd för IMS. Det beskedet kan knappast missförstås. De första enkla frågorna är om de viktiga IMS-baserade produkterna fungerar som avsett i riktigt stora nät, med miljoner abonnenter och att nya terminaler avsedda för IMS kommer fram tillräckligt snabbt. Svaret på den sistnämnda frågan finns hos terminalleverantörerna. Motkrafternas styrka är en mer komplicerad fråga. En rad tunga amerikanska systemleverantörer stödjer inte IMS. Leverantörer som Cisco, IBM och Microsoft förordar andra tekniska lösningar inom företagssektorn. Om de lyckas på företagsmarknaden i USA så är det logiskt att de tar strid mot IMS i hela världen. Bland de utpekade vinnarna på IMS-marknaden finns inget japanskt företag. Accepterar Japan att europeiska och kinesiska systemleverantörer tar hem spelet med IMS även i Japan? Ericsson och Nokia-Siemens siktar på att IMS ska nyttjas även för IPTV och framförallt då interaktiva tv-tjänster. Telefoni, Internet och tv ska integreras med IMS som grundbult. Vi har ännu inte sett att den globala tv-industrin stödjer detta. Det är spännande frågor som besvaras de närmaste åren.

Ericsson, Nokia-Siemens och andra tunga systemleverantörer har sålt sina första IMS-produkter. Men i dagsläget finns IMS bara i drift i begränsad skala i ett antal mindre nät, med totalt några få miljoner abonnenter.

De närmaste åren väntar dock storskaligt genombrott, med Europa i täten. I Sverige planerar Telenor planerar att starta senare i år, och Telia kommer igång 2008.

I framtiden ska IMS enligt visionen styra telenät med mer än fyra miljarder abonnenter. För de stora systemleverantörerna är det därför av strategisk betydelse att ha en portfölj med de viktigaste IMS-produkterna. Racet är i full gång.

– Ericsson ser IMS som basen för all utveckling av person-till-personkommunikation, säger Kjell Forsberg, direktör i Ericsson.

FAKTA Ett styrsytem och en abonnentdatabas är de två viktigaste delarna i IMS. IMS, IP Multimedia Subsystem, har i princip samma roll som signalsystem nummer sju och intelligenta nät i de publika telekomnäten. Kärnan i IMS är två noder: styrsystemet Call Session Control Function (CSCF) och abonnentdatabasen Home Subscriber Server (HSS). CSCF etablerar förbindelser mellan enskilda terminaler och applikationer och svarar för säker överföring av signalmeddelanden (SIP), övervakning av kommunikationssessioner och fördelningen av nätkapacitet till användare och tillämpningar. CSCF kontrollerar därtill huruvida en användare har rätt att kommunicera med en annan användare och tillämpning, och kommunicerar med HSS för att få uppgifter om användare och tillämpningar. I varje IMS-nät finns ett antal tillämpningar, till exempel telefoni. Telefoniapplikationen kommunicerar med CSCF och HSS, som båda nyttjas när ett telefonsamtal ska etableras mellan två parter via IP-nätet. IP-telefoni baserat på IMS är därför en helt ny generation IP-telefoni. CSCF svarar också för signaltrafiken när samtal ska etableras mellan IMS-nätet och GSM-nätet eller andra publika nät. CSCF styr tjänster över både IP-nätet och för kretskopplad access. För realtidstjänster som telefoni kan kretskopplad trafik vara det bästa alternativet. För tjänster med lägre realtidskrav används IP-trafik. I arkitekturen för IMS-nät har tre nivåer definierats. Överst finns tillämpningar och innehållstjänster (Applications & Content), styrsystemet ligger på den andra nivån (Control & Connectivity) och på den tredje ligger IP-nätet, vilket inkluderar både kärnnät och accessnät. Eftersom styrsystemet jobbar mot alla accessnät får nätoperatörerna helt nya möjligheter att integrera alla nättyper under samma styrsystem. Abonnenterna kan då erbjudas en tjänst där de blir oberoende av accessnät. Leverantörerna förväntar sig stor efterfrågan på tjänster som abonnenten har samma tillgång till oavsett var denne befinner sig, och oavsett om det är mobilt eller fast nät som används. En annan poäng är möjligheten att utveckla nya applikationer som via öppna gränssnitt kan kommunicera med styrsystemet och abonnentdatabasen. Exempelvis är en av de IMS-produkter som Ericsson idag säljer utvecklad av Oracle. I framtiden kan IMS-operatörer fritt välja leverantör av nya tillämpningar. IMS baseras på öppna protokoll och arkitekturen har utarbetats av de två standardiseringsorganisationera 3GPP och 3GPP2.

Bolaget har 37 IMS-kontrakt varav 8 i kommersiell drift. Enligt Ericsson har ingen konkurrent fler abonnenter i drift.

– Nokia-Siemens är den ledande IMS-leverantören. Idag har vi över 150 kommersiella reverenser för IMS och IMS-applikationer. Däri ingår över 20 avtal för FMC, Fixed Mobile Convergence, säger Christoph Aktas, Nokia-Siemens.

Ericsson och Nokia-Siemens räknar med att IMS finns i storskalig drift med stora abonnentvolymer i Europa senast 2010–2011. Det kan då handla om 20–30 miljoner abonnenter i Europa. I USA kan det fnnas lika många vid den tidpunkten. I resten av världen kan det finnas ytterligare 30 miljoner abonnenter i IMS-baserade nät.

Branschfolket väntar att fem bolag – Ericsson, Nokia-Siemens, Alcatel-Lucent, Huawei och ZTE – dominerar IMS-marknaden när marknadskriget är avgjort om några år.

Andra systemleverantörer, som Nortel, Motorola och Cisco, har inte kapacitet nog för att hävda sig, anger flera telekomexperter till Elektroniktidningen. Dock påpekar en av dem att Nortel satsar hårt på IMS.

Tre stora står inför tungt val
I Europa har ett antal tunga telefonbolag redan valt IMS-leverantör. Men tre av de största operatörerna; Deutsche Telekom, BT och France Telecom, har veterligen ännu inte fattat sina slutliga beslut för sina viktigaste nät.

Huawei redovisar att Deutsche Telekoms dotterbolag i Ungern valt dess IMS. Spanska Telefonica, Telecom Italia och Vodafone har valt Ericsson som leverantör, anger den svenska telejätten som redovisar ytterligare åtta offentliga och 16 hemliga kontrakt i Europa.

I Sverige är det faktiskt Telenor som blir först att erbjuda en IMS-baserad tjänst i stor skala. Det lutar åt att Ericsson får även det kontraktet, enligt vad Elektroniktidningen förstått.

– Telenor kommer att vara före Telia med IMS i Sverige. Total heter vår nya produkt, säger Johan Lindgren, Telenors vd.

Telenor ska erbjuda IMS-tjänsten FMC, Fixed Mobile Convergence, alltså integrerat mobilt, fast och IP-nät. Det är den strategiskt och kommersiellt hetaste tjänsten, eftersom dessa tre nät är de största. Telenor är enligt egen uppgift bland de tio första operatörerna i världen med kommersiell FMC.

Telenor har över 1,5 miljoner mobilabonnenter i Sverige och är inriktat på företagsmarknaden när det gäller fast telefoni.

– 2008 ska vi utreda hur IMS kan införas för IP-telefoni i Bredbandsbolagets nät. Det är naturligt att vi tittar på det. Vi siktar på en produktionsmiljö för hela verksamheten. Inom tre år borde teknikskiftet vara klart, säger Sten Nordell, ansvarig för nät och plattformsstrategi på Telenor Sverige.

Bredbandsbolagets IP-telefonisystem är till huvuddelen levererat av Cisco, som följaktligen riskerar att kastas ut från Telenor och Bredbandsbolaget. Telenors kommande beslut blir därför en värdemätare på konkurrenskraften för IMS.

– När det gäller att använda IMS för IPTV är det för tidigt att säga något idag. Standardiseringen måste komma längre. Tidigast 2008 eller 2009 kan vi ta beslut om det, säger Nordell.

Telia har en mer försiktig strategi än Telenor. Telia har nyligen valt Nokia-Siemens som IMS-leverantör i Sverige. Telia planerar erbjuda en kommersiell IMS-baserad tjänst 2008.

– Telias första IMS-tjänst är nästa generations IP-telefoni via bredband, säger Telias Ove Alm.

Idag har Telia ett IP-telefonisystem i sitt bredbandsnät från företaget Hotsip som idag ägs av Oracle. Systemet har färre än 100 000 abonnenter i Sverige.

– Det viktiga för Telia är att vi nu lär oss att använda IMS i kommersiell drift. Inom två-tre år har vi svaret om IMS fungerar som avsett och om kunderna är intresserade av de nya tjänsterna, säger Ove Alm.

Den tredje av Sveriges stora nätoperatörer lurar i vassen. Tele2 säger sig bli förvånad om Telenor och Telia ligger före med IMS.