Från 1990 och ett decennium framåt anlitade Ericsson konsulten Jack Järkvik när projekt ”hamnat i bekymmer”.

- Jag fick reda upp dem. Och jag gjorde det med viss framgång, säger Jack Järkvik.

- Om man frågade mina kollegor gissar jag att de skulle säga att det händer saker när jag kommer in i ett projekt. Rätt saker.

Under sina år på Ericsson har han besökt många avdelningar. Den som är rädd för doktorn lugnar snart ner sig, Jack Järkvik föredrar träning framför amputation.

- Andra konsulter söker upp det som är sjukt och försöker förbättra det. Jag tar istället reda på vad som är friskt och bygger vidare på det. Om man identifierar de personer och omständigheter som fungerar kan man få en mycket snabb förbättring.

- Det är ett tacksamt sätt att jobba på. Det leder till ett mycket positivt klimat. Alla förstår att jag är där för att hjälpa till.

- Det handlar i allmänhet om att göra ganska små, men viktiga, förändringar. Och så fort projektet fungerar försvinner jag igen, säger Jack Järkvik.

Men han ryggar för epitetet ”projekträddare”.

- Så fungerar det ju inte. Mitt arbete bygger på att det finns redan bra folk i projektet. Vilket det oftast gör i Ericsson. Jag ger bara en knuff i rätt riktning.

Jack Järkvik Född 1950 i Emtunga Västergötand Bor Stockholms innerstad Hobbies Paddla kajak i Dalälven och renovera stugan i Söderfors Utbildning Ekonom, elektroningenjör på Chalmers, Sloan School of Management Karriär Ericsson, Ericsson, Ericsson, som anställd och konsult Superkraft Rädda och rådda kritiska utvecklingsprojekt

Standardmetoder är för stela

Jack Järkvik har också satts in i förebyggande syfte i projekt som inneburit stora utmaningar. Stolt berättar han om sin delaktighet i ”Japanprojektet” för tretton år sedan. På två år byggde Ericsson från noll ett mobilsystem enligt den för Ericsson helt nya standarden PDC.

- Vi levererade 384 basstationer till Tokyo i exakt utlovad tid. De togs i drift den 1 april och fungerade från första dagen med 10 000 abonnenter, berättar Jack Järkvik.

Det centrala för ett projekt är att det levererar vad som utlovats och i utsatt tid. Jack Järkvik har en liknelse:

- Skulle du lämna ditt barn för operation till en läkare som sa att han sällan får det rätt första gången?

Idag överlåter Jack Järkvik åt en stab av underlydande att ägna sig åt enskilda projekt.

- Själv jobbar jag brett med att sätta upp mål och stödja förbättringar inom hela organisationen. Det handlar om att sprida det vi kallar för ”good practices”, bra arbetssätt.

Jack Järkvik börjar räkna upp begrepp som Daily Builds, One-track och Streamline development. Men han han vill inte bli för detaljerad.

- Våra arbetssätt är en av våra hemligheter.

- Men Streamline development handlar i huvudsak om att skapa projekt som är snabba och flexibla, berättar Jack Järkvik.

- Ett bekymmer som drabbat systemutveckling i alla tider är att projekten tenderar att bli stora och tröga. När man väl har bestämt inriktning är det svårt att i efterhand ändra vad det är som man vill göra. Streamline development handlar om att bygga upp ett projekt så att man klarar att modifiera dess innehåll utan störningar.

De kommersiella processmetoder som finns beskriver Jack Järkvik som ickeflexibla.

- De kräver att man inför dem från början i ett projekt. På Ericsson behöver vi en metod som kan införas under gång.

- En stor del av det vi jobbar med har ju funnits under lång tid. AXE från mitten av 70-talet utvecklas fortfarande vidare. Vi måste kunna föra in nya arbetssätt också i sådana produkter.

Låglönekonstruktion är inget hot

Men att Ericsson har en speciell organisation för att sprida kunskaper om projektorganisering, är enligt honom inte ett tecken på Ericssonprojekten idag fungerar dåligt.

- De behöver inte fungera dåligt för att man ska vilja genomföra något som får dem att fungera ännu bättre.

- Men det är klart att det fanns områden där kommunikationen var mindre bra, det kan man aldrig komma ifrån.

En utveckling som Ericsson måste anpassa projekten till, är att leveranstiderna blir kortare.

- Vi får nog en tydligare betoning på det som Håkan Eriksson brukar tala om: bättre effektivitet på kortare projekt.

Han ger ledtider som exempel på något som man kan mäta och är enkla att följa upp.

- Vi lägger inte betoningen på exakt hur vi genomför ett jobb, utan snarare på mätningar för att observera att vi lyckas bättre.

Handlar det om en sorts ”lean production”, för utvecklingsprojekt?

- Det är inte så att vi åker till Toyota på studiebesök. Men vi har absolut gjort sådana jämförelser, svarar Jack Järkvik.

Håller Ericsson på att effektivisera sin utveckling för att möta ett hot från Kina och låga löner?

- De som bara har låga löner kommer aldrig att spöa oss. De måste vara bättre också för att bli riktiga konkurrenter.

- Vi har alltid haft konkurrens. Det är den som driver oss framåt. När jag började hette konkurrenten ITT. De finns inte kvar längre. De äger Sheraton istället.

Vi byter ämne till att tala om Ericsson under neddragningarna.

- Det är bland det värsta jag varit med om, säger Jack Järkvik.

När de första varslen kom var han platschef i Linköping.

I Linköpings massmedia fick han omdömet att vara frispråkig ”och en av få Ericssonchefer som vågar ha en egen offentlig dialog” .

- Jag hade ett positivt umgänge med media. Alla visste ju att det var svåra tider. Frispråkigheten kanske bidrog till att man trodde på att vi faktiskt ägnade oss åt att göra Linköpingsavdelningen starkare.

Ericsson förbjuder media att ta direktkontakt med Ericssonpersonal. Och denna intervju övervakas av en pressekreterare som sitter mittemot Järkvik. Men enligt Järkvik är det inget problem att vara frispråkig på Ericsson.

Ericsson tillåter frispråkighet

- Det som hon - med all rätt - vill se till är att jag inte uttrycker mig slarvigt. Det är lätt hänt att haspla ur sig en halv mening som inte blir som man tänkt.

- Och jag har inga förhållningsorder. Det är väl ingen som tror de kan påverka mig i alla fall.

- På Ericsson har det alltid varit tillåtet att tycka annorlunda. Och så måste det vara, annars blir det aldrig något bra av vår framtid.

Den som googlar på Jack Järkvik lär sig snart att han paddlar kajak.

- Jag har fyra kajaker och brukar paddla längs Dalälven, som i de här trakterna närmast är att betrakta som ett sjösystem, säger Jack Järkvik.

Utgångspunkten är familjens stuga i den gamla bruksorten Söderfors.

- Jag brukar under mina föreläsningar visa en bild på bruket. Det grundades 1676, exakt 200 år före Ericsson. Och det går fortfarande.

- Ericsson ska också finnas med i 200 år, även om jag förstås inte kommer att finnas med så länge. Ingen av mina kolleger behöver ens se det som en risk, säger Jack Järkvik med en blinkning.