Sent i mars i fjol satt Tomas Rutfors, svensk ingenjör på Umeå-företaget ProAnt, med ett ovanligt påskpyssel: att passa in en egen antenn på en pinfärsk Raspberry Pi 3 – det första Pi-kortet med inbyggd Wifi.
Erik Lundh är veteran inom agil innovationsmetodik |
FOTO: KATARINA LUNDH |
Sent i mars i fjol satt Tomas Rutfors, svensk ingenjör på Umeå-företaget ProAnt, med ett ovanligt påskpyssel: att passa in en egen antenn på en pinfärsk Raspberry Pi 3 – det första Pi-kortet med inbyggd Wifi.
Veckan efter bar det iväg till i Cambridge och Raspberry Pi:s ingenjörer. Den 28 februari i år släpptes nyheten att Pi Zero W hade svensk antenn.
Historien började tidigt i mars ifjol under Raspberry Pi:s fjärde födelsedagsevent i hemstaden Cambridge. Jag var en av talarna, skulle berätta om mina IngenjörsGlädje-träffar runtom i Sverige, med poängen att även vuxna har stor nytta av att vara teknik-nyfikna. Oftare än man tror blir udda ”nöjeskunskaper” avgörande i stora teknikprojekt, även i våra största företag.
I en paus fiskade jag upp en liten GPS-modul ur fickan och visade för den Raspberry Pi:s upphovsman Eben Upton. Modulen med svensk antenn och schweiziskt kisel är ett exempel på något vi diskuterat länge, inte minst med Eben: hur bolag med intressanta kärnteknologier kan lyftas fram via Raspberry Pi och Arduino.
Många i elektronikbranschen frågar sig nog: Hur farao kan man få design wins genom att vara med på ”hobbykort”? Hur kan just din teknologi få stor efterfrågan, annat än genom att hamna i nästa iPhone?
Jo, tänk dig att du finns representerad i en produkt som Raspberry Pi eller Arduino, byggklossar som säljs i mångmiljonupplagor årligen. En betydande del köps av nyfikna ingenjörer. Vad händer då när ingenjören skall föreslå komponenter/teknologier till en ny IoT-massprodukt?
Dagens jordnära problemlösare och ingenjörer handlar sin digitaliserade silvertejp, till exempel Arduino eller Raspberry, hos Kjell & Co eller Electrokit.
Chris Andersons bok ”The Long Tail” från 2006 skildrar hur tiotusentals små nischleverantörer når ut via kanalen Amazon (och Blocket.se). Idag når makerkort som PI och Arduino en annan lång svans: ingenjörer med som digitaliserar produkter och produktion, okända för elektronikbranschen – med potentiella blockbusters.
Tillbaka till Cambridge, för drygt ett år sedan. Den nyfikne ingenjören Eben Upton ser plötsligt lite frånvarande ut. Jag pladdrar på om vår modultestrigg där Raspberry styr en SDR som sänder GPS-data. Sedan säger Eben långsamt ”Cool Antenna!”.
Den coola antennen kom från ProAnt., vars namn nu trycks på alla Pi-kort med deras antenn. I år lär totalt ca 5 fem miljoner Raspberry Pi produceras. I min mail finns glada tack från Eben Upton för ProAnt-kontakten.
Den där marsdagen 2016 var otippad – att just Eben Upton blev ett paradexempel på den långa svansen av chanser för din teknologi i otraditionella kanaler. Eben gick även med i vårt lilla nätverk kring industrialisering av produkter.
Kan större kärnteknologibolag greppa den långa svansen? På senare tid har vi jobbat för att utvecklingsteam inom ttill exempel sensorer placeras nära forskningscentra som ESS och MAXIV i Lund, och att nya komponenter snabbt når många ingenjörer i ”Kjell&Co”-kanalen, inte bara stora dröm-kunder som Apple.
Och när du läser detta säljs Raspberry Pi Zero W även i Sverige!