Tillsammans med några professorskollegor och doktorander på KTH liksom några före detta anställda har han köpt konkursboet efter Spirea. Verksamheten drivs sedan årsskiftet i det nya bolaget Firstpass Semiconductors.
Företaget håller en mycket låg profil utåt även om man raggade kunder på halvledarkonferensen ISSCC i San Francisco i mars.
– Vi har satsat egna pengar och vi letar inte efter externt riskkapital, säger Mohammed Ismail som delar sin tid mellan KTH, Firstpass och USA.
Han är fortarande professor på Universitetet i Ohio även om han håller på att avveckla sin tjänst där.
Att Firstpass inte behöver lika mycket kapital som Spirea beror på att företaget inte siktar på att bli en fabrikslös halvledartillverkare. Firstpass ska istället leva på att sälja IP-block och konsulttjänster. Men tekniken är densamma: rf-CMOS.
– Det finns väldigt få som kan konstruera i rf-CMOS och dessutom vill kunderna blanda analoga och digitala funktioner på samma krets vilket är en stor utmaning.
Två företag som ligger långt framme på området är Cambridge Silicon Radio och Broadcom. Annars använder många fortfarande dyrare kiselgermaniumprocesser.
Från Spireatiden finns rf-block till wlan (802.11a,b och g) men Firstpass har ett betydligt bredare register och kan leverera lösningar för trådlös USB eller den kommande wlantekniken MIMO där man använder flera antenner på både sändar- och mottagarsidan för att öka räckvidden eller bandbredden.
Men Firstpass ska också fungera som en kanal mot marknaden för de forskningsresultat som kommer fram på KTH. Högskolan har ett forskningsprogram för rf-teknik som stöttas av Stiftelsen för Strategisk forskning.
Forskningsprogrammet som döpts RaMSiS, Radio and Mixed Signal Systems leds av Mohammed Ismail. Namnet är lite fyndigt med tanke på att Mohammed Ismail är född i Egypten.
Även namnet på det nya bolaget är valt med eftertanke.
– Man ska inte behöva göra om konstruktionerna en massa gånger för att de ska fungera. Målet är att det ska fungera redan första gången.
För att nå dit använder Firstpass bland annat digital kalibreringsteknik för analoga konstruktioner i rf-CMOS som utvecklats på KTH.
Spirea anlitade foundryt UMC för sin tillverkning men Mohammed Ismail ser det inte som ett stort problem att Firstpass kunder kanske väljer TSMC eller någon annan tillverkare.
– Det är enklare och går fortare att flytta mellan olika foundries än att gå till en ny processgeneration, säger Mohammed Ismail.
Bakgrund
– Vi hade en förstklassig teknik, men prispressen var stenhård och när vår största kund drog sig ur i september i fjol var det förödande för oss, säger Mohammed Ismail.
Han grundade Spirea tillsammans med professor Håkan Olsson 1999.
Från början var planen att utveckla radiokretsar i CMOS för Bluetooth men efter något år ändrades fokus till trådlösa datanät, wlan.
Spirea hann ta fram kommersiella kretsar som klarade 802.11 a,b&g men företagets samarbetspartners på basbandssidan var inte klara i tid. En av dem, taiwanesiska Fodus, gick dessutom i konkurs fem månader före Spirea.
– Vi hade en ledning som inte uppskattade innovationer och sade upp nyckelpersoner som utvecklade wlanradion med hänvisning till att de var universitetsforskare.
– De hade också svårt att samarbeta med våra partners eller hitta bättre partners. Dessutom hade fanns det möjligheter för Spirea att bli uppköpt eller gå samman med andra företag under 2003 och 2004 som inte togs till vara.
I oktober i fjol var de 20 miljoner dollar företaget tagit in sedan starten förbrukade och Spirea gick i konkurs.
Wlan-marknaden har kännetecknats av extremt hård prispress, förutom Spirea fick konkurrenter som Bermai och Icefyre kasta in handduken ungefär samtidigt. Agere har lämnat området, Intel har sänkt sin ambitionsnivå och marknadsledande Connexant har förlorat rejält med pengar på verksamheten.